Mening

-
Det ser så meningsfullt ut, alltihop. Inte på det nyttiga eller konstruktiva sättet utan mer i något slags balans. Allt som finns och är. Det är vad det är. Och jag gillar det!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gul bil!

-
Bild
Visst blir de gula bilarna fler när man väl börjat? Om det beror på att de faktiskt blir fler, att de dras till ens vistelseort, eller att man helt enkelt bara ser dem till skillnad från tidigare är egentligen egalt. För subjektet händer det likväl och frågan är om det inte är den allra verkligaste iakttagelsenav dem alla. För om vi inte tillåter oss att kalla min egen observation av min verklighet för verklig då har vi inget annat val än att kapitulera inför att det inte finns någon endaste verklighet värd namnet. OK, ok. Den ser man inte så ofta...
Läs mer

Handdisinfektion

-
Jag får en tanke i huvudet varje gång jag ser en flaska handdisinfektion på ett tvättställ, huvudsakligen när jag - som nu - är på något huvudkontor och jobbar. Flaskan står där och på dörren eller ovan handfatet finns en beskäftig lapp som lyder något i stil med "skydda dig själv och andra". "Visa hänsyn". Och så vidare. Tanken är ett scenario. Det sitter åtta män och två kvinnor runt ett bord. Luften andas makt och mötet - som är blixtinkallat med anledning av oroväckande statistik från de europeiska hälsoorganen - hålls på eurozonsengelska med några amerikanska deltagare. "We clearly see that we will have to increase the levels now or we will miss our targets bluntly by 2013. Any other ideas than to upper levels in diary products?". Ett skrovlande ljud kommer från en äldre herre av amerikansk härkomst. "I guess we could pull the information stunt to lower the effect of the target audience's immune system. Have them wash it away, so to speak&quo
Läs mer

Strandsurfarens insikter

-
Bild
På vägen hem gick det upp ett ljus för mig och det känns som ett väldigt relevant ljus. Jag har lyckats befria mig från en massa hamsterhjul, mönster och vanor och är i en situation där jag, för en tid, kan göra precis ingenting. Det kan låta som en baggis men det har visat sig vara oerhört krävande. Jag har blivit rastlös, förstorat upp småproblem till enorma proportioner, oroat mig för allsköns saker bara föra att jag inte haft något annat för mig och en rad knepiga beteenden skapade av min övervarvade mentala kapacitet i vad som jag på håll och i förväg tippade skulle bli en promenad i parken. Tre år utan personalansvar, utan att vara VD, utan att måsta saker. Det har gått två år och två månader och för ungefär tre månader var det som knepigast. Jag fick plötsligt mycket mindre att göra och alla möjliga reflexer och idéer började vilt skjuta sina impulser genom mitt nervsystem. Jag bet ihop och satt still. Inte på något kontrollerat eller särskilt civiliserat sätt, jag var under
Läs mer