Inlägg

Visar inlägg från augusti, 2013

Input

Vad annorlunda det blev med inflödet öppet. Räkna med ett långt uppehåll här. Tack.

Fattningen

Jag har svårt att förstå allt som händer. Hur det sömlöst faller på plats och blir exakt som jag drömt om i min mest rena och tveklösa fantasi. Nu är det mest jag som sätter gränserna. Eller – nu och nu – så har det kanske alltid varit. Men i mitt tragglande om att det blir som jag tänker har jag systematiskt bortsett från att lyssna på mig själv.

Fladdermusen arbetar enligt sonarprincipen och måste stänga sina öron för att inte bli döv när den skickar den signal som förväntas eka mot byten. Det känns som om det är samma sak med mig. Jag har inte lyssnat till ett endaste ord jag sagt. Jag är den enda kvarvarande reliken i en tid som jag själv upphävt i min verklighet.

Nu snackar vi polskifte, mina vänner. Exakt just nu är den punkt jag skrivit och skrivit om. Den då precis allting händer på en och samma gång. I mitt universum är det upplagt så för att jag inte ska kunna smita och analysera bort det. Dags att börja känna och åka med.

Det låter så enkelt men för mig är det väldigt obekan…

Andas

Bild
I breathe.

Egentligen

Egentligen borde jag nog inte skriva så mycket. Fingrarna säger ju ifrån. Mellan beställningen av böckerna och dess ankomst flöt en diger våg. När väl böckerna kom, vilket konstruktionen förtjänstfullt uppsköt, hade elden brunnit ut. Det var sökandets blå låga som brann och den brann intensivt den där gången. Jag undrar varför jag söker, vilket ju blir lite parodiskt eftersom frågan i sig implicerar ett sökande kring sökadet.

När farsan dog tog jag vägen rätt in i sökandet. Innan dess hade jag varit lugn sedan jag fann Henne. Och Henne fann jag i ett utstuderat sökbeteende. Som jag letat – hela mitt dittillsvarande liv. Så stod Hon där och vände Universum rätt. Jag älskade Henne på en gång eftersom jag alltid har älskat henne och alltid kommer att göra det.

Jag blev lugn, hela vägen från tanken ner i själen då. Hennes kärlek löste upp knutar och gjorde det lätt att andas. Jag stod i begrepp att lämna sökandet bakom mig och klurade över förändringar i min föring av livet som skulle kunna…

Tack!

Hemma i skogen luktar det underbart. Solen försvinner bak träden på en helt annan plats än mitt i sommaren men den värmde gott innan den drog sig ner och fortsatte över atlanten där borta. Fåren smaskar på gräsmattan och hästarna lufsar runt och äter hö i hagen. Jag har satt i mig nästan ett halvt kilo nötkött och barnet har borstat tänderna utan invändning och krupit upp i sin säng efter höstterminens första skoldag.

"Välkommen till verkligheten". Så var det någon som skrev. Jag tror att vederbörande tänkte på det faktum att jag föreföll vara på jobbet, incheckad efter att ha lämnat barn på skola och nu förväntades köra de tjugo veckorna fram till nästa arbetslediga punkt i ett enda karriärsryck.

Men hur kul det än är att jobba och hur roligt jag än tycker att det är med alla de projekt och uppblossande verksamheter som nu växer till sig i det yrkesmässiga skapandets nya högkvarter på Svarvargatan så är det inte särskilt verkligt. Det handlar om att skapa logiska lösningar m…

Jobbat

Bild
Första skoldagen och det ena med det andra. Åkte till kontoret (eller var det scenen) strax efter skolstarten i gott sällskap och blev här tills nu. Klockan börjar närma sig fem och jag summerar arbetsdagen med ledning av post-it-lappen här bredvid. Det har varit en bra arbetsdag. Imorgon är en annan dag. Arbetsdag? Det får vi se.


Arbetsplats.

Nu - hem till skogen!

Förbättringsförslag

Att börja med. Om vi räknar tiden lite bättre. Såhär till exempel. Tretton månader och varje är 28 dagar (alltså precis fyra veckor). Varje år har en extradag som bara inträffar en gång (jag skulle rekommendera dagen efter nyår för då behöver man den ofta) och vart fjärde år har man två sådana dagar. Då stämmer det precis mot den kalender vi har nu, så det så. Och så tar vi och kallar månaderna vad de är. September (sept betyder sju) ska inte vara den nionde, det är bara skitdumt. Symmetri, tack. Här finns lite inspiration till månadsnamn. (Och nej, det är ingen frimurarhemlighet - det tog mig sex minuter att räkna ut med hjälp av Excel, sorry!)

(I många europeiska länder tillämpar man lite här och var en trettonde månadslön, förresten. Brukar betalas ut före jul som regel. Någonstans finns det där trettonmånadersåret inbäddat i vetskapen.)

Egentligen är det nog bäst att inte räkna tid alls utan att bara hänga med. Då vet man till exempel inte hur gammal man är och slipper känna pressen…

Medåkartankar

Plötsligt blev det lite stopp i sökandet. Det var som om jag såg samma sak vart än jag tittade. Jag är lite trött i ögonen och mönstren är ju desamma vart än jag vänder blicken. Sökandet gick ut på att se nya saker och när det inte längre förhåller sig på det sättet så blir jag istället lite trött.

Trött har jag också blivit på saker som är andra saker än de förefaller vara. Mitt slagsmål med vattnet och båten som pågått i rätt precis två år i ett akutare skede men som egentligen är ett tjugotreårigt fenomen har gått över sin klimaxpunkt och tagit åtskilligt med energi med sig i sin hantering.

I förrgår hamnade jag i samtal med en pappa vars son sannolikt inte har långt kvar i livet. Och jag får gradvis – via andra texter – avsluta samtalet med min egen farsa. Det känns milt uttryckt tillfredsställande och tankarna får helt enkelt åka med när känslorna kommer först.

I går kom någon hit och pratade om vad som händer efter livet. Det var såväl den förste som siste jag väntat mig komma med…

Ord som öar

Bild
Såg denna visualisering av talad text och insåg att orden är som öar i en skärgård, som en delmängd av bottenkonturen ovan ytan. Och så vidare.


Öar.

Om syntetiska sanningar

Det var en synnerligen rolig övning att söka lura ett av de skarpaste sinnen jag mött. Skopet, en klassisk kidnappning inför en svensexa. Kidnappningen utföll – liksom resten av dagen – till ytterlig belåtenhet, mycket tack vare följande grundläggande förhållningssätt, sett först i efterhand förstås.

1. Sannolika saker blir sanna.
Saker som inte nödvändigtvis är sanna men ändå sannolika blir i det större sammanhanget betraktade som sanningar. Alldagliga saker, detaljer, som är en omistlig del av den skapade osanningen och som i själva verket är ren lögn och som i det stora hela det helt enkelt inte finns någon anledning att tvivla på. Då bokförs de i sinnet som sanna, helt felaktigt och bidrar till den totat felaktiga konklusionens trovärdighet. (Här verkar det finnas ett slags eterisk effekt av att ju fler som "tror på" de små sakerna, desto mindre tveksamhet hos andra.)

2. En hållbar, trovärdig osanning byggs med hjälp av referenspunkter till sanningar.
Genom att väva ihop san…

En annorlunda start på dagen

Det var en väldigt annorlunda start den här dagen fick. Det är inte ju varje dag en helt främmande människa ringer och berättar att han just fått sin dödsdom. Än mer sällsynt blir det dagen efter att man själv skrivit den inte helt fiktiva historien om en man som berättar för en främling att han snart ska dö, ett skrivande som baserades på en kristallklar dröm. I bägge fallen var roten till den mer eller mindre verkligt förestående döden är densamma – metastaser som spridit sig till ryggen. Det är nog ganska ovanligt, faktiskt (inte metastaserna utan det trippla sammanhanget). Inte alls obegripligt eller otroligt, men inte något som direkt passar in i teorin om världen som ett resultat av en massa slumpvisa meningslösheter.

Illusionen verkligheten

Solen håller precis på att titta fram bakom molnen. Det är absolut stilla och fåglarna sjunger på det där sättet de bara kan göra en mulen morgon i början av en varm augustidag. Jag älskar sensommaren och den har precis just börjat. Om natten ser man stjärnorna och luften är varm. Om dagarna blåser det inte lika mycket längre och luften är moget fuktig, rund och välsmakande.

Det pratades illusion och verklighet igår – eller rättare sagt, det var rollspel det pratades. Han pratade om rollspel i allmänhet och jag fastnade – givetvis – vid spelet Kult efter en snabbsynopsis på ett par meningar. Jag vet inget mer om spelet än så, ändå var ju inte tanken direkt ny – den om draperiat och vad som döljer sig på respektive sida.

Tanken att det är verkligheten som är illusion och att vice versa är ju knappast ny. En universallösning i spelet är enligt sagesmannen att träda in i vansinnet. Mången är ju den betraktare i det vi kallar verklighet som sett genom slöjan, upptäckt den underliggande ex…

Solitär

Bild
Hej!

Det är varmt i luften. Ganska stilla. Ekolodet visar 21.7 grader och ett djup på 3.5 meter. Det kan inte vara mer än tjugo meter till den lilla ö jag ankrat upp utanför. Vattnet är Storsjön och runtomkring passerar då och då en båt. I många av båtarna sitter det två personer, ibland fler. I någon enstaka sitter det endast en person. De flesta är små utombordare mellan fyra och fem meter och de allra flesta har fiskespön ombord. Det skvalpar stillsamt mot skrovet eftersom jag lagt mig i lä och den sena eftermiddagssolen gassar på västerifrån.


Tillagd. Ön är hur liten som helst, men den har en strand.

Det där båtarna som åker förbi ser ut som våra gjorde. Den långsamma med sexhästarsmotor, den orangea 15-hästarscresenten (418), den överbyggda med den krånglande 35-hästars Chryslermotorn och kanske mest den Arrow 425 du köpte efter att jag hade stuckit. Den finaste båt vi någonsin hade – alldeles ny i både skrov och motor och fantastisk i sjön de få gånger jag använde den. Kanske lig…

Symboliskt

Det har varit en stilla period på skrivfronten. Eller är, snarare. Orden får stå tillbaka lite för symbolerna, vad jag tidigare kallat synkroniciteter. Det förefaller finas ett universellt typsnitt att skriva på det undermedvetnas projektorduk. Nyfikenheten stillas. Väcker tankar kring ljudens betydelse, rytmen, tiden, de linjära iakttagelsernas tredimensionella perception och en hel del annat smått och gått. Samt startar verksamheten på plan tre riktigt ordentligt.

Vattentanke

Det börjar stå klart vari den där pulserande vattenlängtan hade sina rötter. Det känns som om den gradvis rinner ur – allt den ville var kanske att identifieras. Vatten. Water. Tyskans Vater är knappast orelaterat. Far, på svenska. Jag funderar på att döpa om båten, faktiskt. Vatterwunsch.

Matsedel

Bild
Här har vi en helt vanlig löpsedel. Den sitter vid kassan. Det händer ju att någon blir stående framför den eftersom det ju inte sällan är kö. Det är därmed oerhört svårt att inte läsa vad som står på den. Upplägget är dödsenkelt och används hela tiden. Jag vet inte hur många som ser själva mönstret så här kommer det.



Några enkla punkter:

Kraftuttrycket ”Delar Sverige” - får dig att reagera och stanna upp - konflikter är spännande. Läsaren börjar reflexmässigt fundera på i vilket läger man hör hemma. Det är meningen. Forskaren. Folkhälsan. Trygga, auktoritära ord. Detta är den balanserade och genomtänkta bilden. Fettdoktorn. Trams och lögner. Oredigt talande från en som inte ens kan argumentera. Idioternas läger. Fettdoktorn "för" sitter i osymmetrisk vinkel mot hela trycksaken, "emot" däremot är ett perfekt valt foto rent grafiskt. Harmonierar med helheten i löpsedeln. Minutiöst arrangerat, så att säga.

Löpsedeln ger dig ett val redan där. Inget som helst behov att k…

Cykliskt

Det blev liksom lite erbarmligt alltihop. Jag har skrivit ohyggliga mängder ord och ändå vet jag inte vad det är för något jag vill få sagt. Eller – jo, kanske. Men jag vet inte riktigt varför. Eller – jo, till viss del, men jag underlåter konsekvent att säga precis det som jag vill ha sagt. Istället låter jag orden skvala runt omkring den tänkta innebörden. Egentligen tycker jag att det är roligt – att leka med ord, alltså. Vända och vrida på dem och se vad det är får finurligheter man hittar. Samma sak när jag läser – en fantasifull ordkomposition kan vara mycket mer intressant än faktaspäckat eller sensationellt innehåll. Det är något med melodin. Det jävliga är att jag ältar och jag gör det med metaforer som inte bara visar det fåniga i själva ältandet (vilket ju kan vara nyttigt) utan också skapar grogrund för missförstånd som i sin tur kan ställa till det. Inte så smart. Men så med den klokaste av alla människor invid mig (fastän hon styvnackat motsätter sig benämningen, vilket…

Samlarbild

Bild
LCFH top of mind, minsann.

Reflektion

Bild
Det blev några dagars reflektion. Badande. Skönt skvalp på en understundom regnig, böljande yta. Hittade någon som sammanfattat en hel del begripligheter här.