Inlägg

Visar inlägg från december, 2010

Grått nytt hår

Sådärså, då kommer 2010 till en ände. Ett år i raden, basen för tideräkning oaktat. Eller?

Faktiskt inte riktigt. Var och en med bråkspråkskalle har säkert stört sig det faktum att september, som ju borde vara den sjunde månaden, är den nionde. Samma sak rörande oktober (åtta), november (nio) och december (tio). (Latin för sju är septo, åtta är octo, nio är nove, tio är deci. Ungefär detsamma på alla latinska språk i nutid).

Kalendrar och tideräkningsparadigm kommer och går. I historiens ljus ter sig vår kalender något skuttig och osymmetrisk - något som verkar tagit fart under romartiden. En tid för härskare. Kanske är det så att kalendern även den bringar den form av obalans som gör människan mer hanterbar.

Nästa gång vi firar nyår ser världen nog ganska annorlunda ut i det stora flertalets ögon. Vad vi idag kallar sanning kommer att stå i ett annat ljus. Vi kommer att se sådana vi visat respekt som enkla skurkar med sitt eget kärlekslösa förmodat bästa för ögonen. Vi kommer skratta …

Brist på fruktan?

Bild
Grön eller röd?

Förnuftsmetoden

Frågan: ”Vad är det ni håller på med? Det måste ju kännas fullkomligt fel.”

Svaret: ”Nejdå, det är inte fel. Det är en metod som kallas…”

När känslan får stå tillbaka för det inlärt korrekta riskerar man att något sönder ganska ordentligt. Sådana där svårlagade saker, på insidan. Förnuftsmetoden: känns det fel så är det ändå rätt om det är rätt. Känslometoden: Känns det inte rätt så är det inte rätt. Och tvärtom.

Om småskalighet

Det bor något alldeles enormt i detta med småskalighet. Jag har ju haft förmånen att byta arena – från storstadsmarmeladens kokande gryta till den rårörda något mindre sockrade men desto mer välsmakande småstadssylten.

Det tar ett tag innan man inser skillnaderna. Man kanske till och med behöver förflytta sig något litet ut ifrån den lilla staden för att begripa det, men nu börjar det märkas. Det stora i det småskaliga. I att verka och leva i ett samhälle där alla känner varandra i någon grad.

I det småskaliga är antalet kunder så pass litet att de måste bli återkommande för att man ska klara att dra runt sin verksamhet. Man måste med andra ord sköta sig. I det storskaliga kan man istället sikta in sig på att ta många nya engångskunder utan att dessa nödvändigtvis är sådär jättenöjda.

I det småskaliga går det snabbt att få saker på plats. Folk känner folk, man drar i trådar. Man får saker att hända. Lokalt. På stubben. Man kan bygga upp verksamheter och produktivitet utan att gå via m…

"Då måste vi ändå betala till de banker som lånat ut till oss"

Den springande punkten i bankernas verksamhet. Den om att pengar digitalt skapas vid utlångingstillfället och att man inte - som man faktiskt rakt upp i ansiktet upplyser sina kunder om - lånar ihop pengar för utlåning från andra banker.

Man hävdar att man "därför" inte får amortera mer än 10% av lånebeloppet per år på ett bottenlån. Då skulle ju banken bli stående med räntan på en hos en i annan bank upplånad skuld när kunden amorterat av alltihopa. Vilket ju inte är sant för mer än maximalt fyra procent av beloppet.

Kanske är det också "därför" det kostar det egna företaget 1 250 kr per år för att få ha pengar insatt på företagskonto i banken. Utan ränta. Om jag har 100 kSEK på företagskontot och detta belopp används som reserv för ett bottenlån (vilket har ett kapitaltäckningskrav på fyra procent) så kan banken vid tre procents ränta dra in en årsränta enligt följande: 100 kSEK / 0.04 (täckningskrav) = 2.5 MSEK * 0.03 = 75 kSEK. Mina pengar - som jag alltså får be…

Köpcentrum och pengarmonster

På väg från det närbelägna södra Norrlands shoppingmecka Valbo på annandagens förmiddag kunde en absurt lång bilkö observeras in mot köpladornas nystartade mellandagsrea. Kön var ungefär en kilometer lång. Gissningsvis satt det 2.5 personer i varje bil vilken i sin tur ockuperade tio meter vägbana. 100 bilar alltså x 2.5 = 250 människor som väntade på sin tur att få lämna motorvägen in mot de frustrativt ändamålsenligt små parkeringsrutorna vid slutet av de likaledes obegripliga trafiklösningarna.

Kö -> P -> Centrum, med shopping i Centrum. Ganska logiskt. Och ändå så oerhört obegripligt. Att den grå massans främsta religiösa ritual har som ambition att fylla själsliga tomrum med detta inlärda, ehuru verkningslösa eller rentav skadliga frälsningsmedel.

En uppfyllnad som per design är omöjlig. Man får inte elden att brinna genom att hälla vatten på den. Spelet är skapat för att bryta ner och hålla nerbruten. Den nedbrutne har inte tillräckligt med själslig kraft att begripa vad so…

God Jul

En synnerligen god jul till var och en som råkar snubbla in på den här mentala avstjälpningsplatsen. Och till alla andra. Den här julen känns signifikant. Placerad i skarven. Mycket nära den tippande nollpunkten och därmed uppbärandes den nutida och gångna verklighetens totala massa i jämvikt mot vad vi beslutar skall komma. Mer om det en annan dag. Eventuellt.

Men nu var det jul igen. Och några saker blir fullkomligt kristallklara för undertecknad på det personliga planet. Jag har haft förmånen att passera en tippande nollpunkt för inte så länge sedan. I ett utrymme som skapats av det jag själv tyckte var förbjudet fann jag passagen som kom att leda mig ut ur ett liv i frustration och flykt och över i ett lustfyllt och kärleksfullt liv som ljuder av skratt och värme.

Jag fann min Sara. Jag fann en smäktande vacker själ förkroppsligad i 1575 mm liten Sandvikska. Jag fann precis allt jag någonsin letat efter. In i minsta lilla vibrerande detalj. Och trots att vi bägge var fullkomligt in…

Det kan vara bra när det går dåligt

Det blev visst lite trassligt i trafiken – ungefär som det träget förutspåtts, fast när snön åtminstone så här inledningsvis uteblev runt huvudstaden så blev man tvungen att leverera störningarna på annat – mer spänningslöst sätt. Krånglande infrastruktur är en av många källor till oro, frustration och rentav rädsla. Tänk om elen lägger av. Om värmegolvet fryser. Om vi inte kan duscha, se på TV eller griljera skinkan. Tänk om det slutar fungera… Alltihop. Vad gör vi då?

Kanske är det all denna fruktan som gör att saker verkligen går sönder. Själv skulle jag inte bli förvånad om det hänger ihop så. Att vi styr vår verklighet med våra avsikter, våra tankar och förväntningar. Hoppas vi att det ska gå bra så går det bra. Fruktar vi att det ska gå dåligt så går det dåligt.

Kanske är det rentav så att det finns de som hoppas att saker inte ska fungera. Att man på grund av sviktande infrastruktur ska tillåtas stanna hemma från jobbet, slippa åka till avlägsna släktingar eller andra likaledes…

Jamenvisstförihelvete!

Så klart. Nästan vartenda krokigt streck raknade. Ett sådant fullkomligt ondskefullt bedrägeri ovanpå det mest bestialiska förräderi att inte ens jag - den borne cynikern - trodde att det kunde vara rimligt. Förklarar fascinationen, sökandet, de trägna upprepandena och varför lögnens omfattning är så gigantisk. Samt varför sann innovation tvärstannade där och redan då. Strax innan.

Jag är fullkomligt häpen. Både djupt imponerad och något chockad. Något säger mig att jag i allt väsentligt kommer att tystna från den här punkten. Ty koordinaterna å denna punkt går ej att förmedla. Ej utan att själv slaktas i förrädarnas dödsgrepp. Vilket i sig endast är en relativitet med syfte att mana uppvaknandets slumrande process.

Var och en måste söka sig dit på egen hand till att börja med. Sådan är utmaningens konstruktion.

Vi ses där. Lycka till!

Rekursivt Terror Error?

Nu när ett tjockt snötäcke lagt sig över rapporteringen om den så kallade terrorattacken i Stockholm kan det vara läge att tänka efter lite. Bara en liten, liten bit. SÄPO höll i går en presskonferens och talade om att man lyckats identifiera vilket sprängämne som använts för att avlägsna terrormagen. Eller. Nej, förresten - det var FBI som identifierade sprängämnet. FBI som var så snälla och på stubinen skickade bombexperter för att hjälpa Säpo med detta i en kartläggning av bombmannens sista tid i livet och vidare till att nysta upp "terrornätverk". Radikala islamister hela högen har jag hört.

Det ställs oerhört mycket politiskt korrekta frågor om hur man kan få någon att gå över gränsen och bli självmordsbombare. Det pratas med höjda ögonbryn, sluttande andhämtning och sakta vaggande pekfingrar en hel del om radikaliseringen inom islam. Samt om de fasansfulla konsekvenser detta kan få på den västerländska shoppingfri... sorry, jag menar julfriden. Förstås.

Just frågan om va…

Nackdel eller ej?

Bild
Kan inte förklara det. Men så kan det vara ibland. Seniljansson.


Nyavhårad yta i nacken utan referens i minnet. Ytterligare ett av dessa små mysterier livet har att bjuda på.

Bonusinlägg

Elleverantörerna lät förra veckan hälsa att man funderar på att peta upp avgifterna för leverans av elen, den så kallade nätavgiften med hänvisning till ökade underhållskostnader för just elnäten. Nu kan det ju ligga precis vad som helst bakom detta utspel men låt oss anta att det verkligen rör sig om ökade kostnader för underhåll av elnätet – själva infrastrukturen.

Nu tar jag detta från grunden, även om det säkerligen är alldeles för basalt för vissa läsare. Inom ekonomi finns ett mätetal som slår allt – resultatet. Resultatet är intäkter minus utgifter. Säljer man för en hundring och har kostnader för 75 spänn så har man gjort en vinst på 25 kronor. Denna vinst beskattas med en i Sverige ganska modest bolagsskatt och en del av detta delas sedan som regel ut till företagets aktieägare. Resultatet används så gott som alltid för att beräkna de så kallade bonusarnas storlek för ledare av stora företag.

Men resultatet är i grund och botten godtyckligt. Om man investerar i något, till ex…

Vanmakt inför påstådd sanning

Bild
Det påstås vara som det påstås. Det koncentrerade ägandets intresseförenings drev av självupprepande propagandakvarnar maler dessa korn, skördade efter den teatraliska demokratins utsäde på terrorns åker.

Mönstret är detsamma nu som i New York, Madrid och London. Teater terror belägrar Stockholm i ett försök att vinna greppet om dess befolkning och sannolikt i en uppgörelse om ägarskapet över det Svenska folket.

Det är inte vad det kanske ser ut att vara. Gå för fan inte på det. Vi befinner oss i slutskedet av den skendemokratiska processen. Snart vaknar vi upp och inser att vi är legalt och ekonomiskt bakbundna, helt i demokratisk ordning.

Bit för bit kommer det att gå upp vad det är vi blivit matade med genom åren. Hur fullkomligt grundlurade vi blivit och hur absurt alltihopa egentligen varit. De regerande försöker göra processen så långsam som möjligt eftersom vi annars riskerar att vakna. En tröghet som blir allt svårare att bibehålla.

När vi finner att vi söker svaren kommer vi att …

Smällkaramell

Hm, man vet ju aldrig. Men det är ju knappast raketvetenskap.

Göteborg fick nöja sig med lite verkningslös teater med lite telefonhot, massor av synliga poliser och lite häktning av slumpvis utvalda muslimer. Så verkningslös att man nu via e-mail kastat sig direkt över specialeffekterna för konungsliga huvudstaden. Nudå - är ni rädda nu? Va? Ska vi ta och lagstifta om allt det vi redan håller på med nu för att dekapitera de sista små spåren av integritet? Va? Hallå! Du kan vara nästa offer - kom i håg det. Var rädd förihelvete och ägna dig åt just det så tar vi hand om "din säkerhet" under tiden.

Därom är de makter som du och jag frivilligt varje dag upplåter makt och suveränitet åt rörande överens med de så kallade terrorister som omsorgsfullt fostrats och pressats till absolut vansinne, helt enligt planen precis. Allt för att du och jag inte ska vara så ostyrigt tänkande eller insiktsfulla.

Sverige har en nyckelroll att spela i detta patetiska försök till världsherravälde fr…

Om tvärsäkerhet

Att vara tvärsäker är att blotta sin osäkerhet kring det man inte själv begripit men lärt sig är rätt och inte har modet att ifrågasätta.

Det är en oerhörd skillnad på inlärd och upplevd säkerhet. En god ledare hjälper andra till insikt. En god ledare talar inte om hur det ligger till, utan antyder vägen som leder till de nödvändiga insikterna. En god lärare är en god ledare.

Den som inte har ett ödmjukt förhållningssätt gentemot vad som kallas Sanning är med största sannolikthet en lögnare. Vare sig han eller hon känner till det eller inte.

"Så här är det", eller "nu ligger det till så här" betyder egentligen "så här tycker jag att det är", eller "det skulle vara jättebra för mig om du kunde tycka så här".

Nej, jag hörde inte fel

Ekot i P1, tisdag 7/12 kl 06.00.

"Nästa år väntas NATO genomföra en första större övning i området (baltikum) i enlighet med den nya planeringen. Natos nya inriktning kan ha betydelse också för Sverige. I enlighet med den Solidaritetsplikt som riksdagen antagit kan svensk trupp komma att användas till exempel vid en konflikt i baltikum."

Sveriges Radio, Ekot klockan 06.00 den 10/12 2010. Citatet hämtat från 01.56 i klippet.

Då var det alltså officiellt. Utan föregående debatt, precis enligt planen. Solidaritetsplikt var namnet.

Äntligen!

Så kommer då äntligen något vettigt från parlamentariskt håll. Man får kanske förmoda att de Moderater som skrivit på dagens Brännpunkt i SvD knappast kommer att beredas någon möjlighet till kometkarriär inom partiet så länge som nuvarande topplock sitter monterat. Men det är å andra sidan ett gott betyg i mänsklighet och insiktsfullhet.

Jag - precis som vem som helst - kan inte instämma dogmatiskt i vad Sigfrid säger, men det påpekas just sådana anomaliteter som är grundläggande för vår kollektiva felnavigering baserad på kartor från utgivare som vill få oss att segla över världens ände.

Mången botten med finansiell censur

Sajten som gjort sig känd för avslöjanden lika revolutionerande som den mildaste mjukost ser ut att vara det inofficiellt officiellas offentliggörandemotor. Dess ledare ser ut att vara både ett slags martyr och skurk. Men han skulle kunna jobba åt i princip vem som helst.

En ganska stor skock har letts in i fållan av blind övertygelse och bland dem måhända att någon eller några individer med incitament att ”försvara” sajten kan gömma sig. Kanske. När kortföretag gör det omöjligt att lämna donationer till nämnda sajt ser det emellertid ut som en tanke. En milstolpe i spelet som designats att ge en anledning att begränsa Internet och göra ”terrorstämpling” till Internetvardag.

När samma företag blir "attackerade" som på beställning av en grupp precis lika "farlig" som Al Qaida. Mja - då blir det istället en uppenbar signal. DN rapporterade tidigare i höstats att bankerna fått på plats de nödvändiga systemlösningar för den finansiella censuren - då naturligtvis rikta…

Rikedom, pengar, skuld och makt

Makt. Den mörka sidans utan tvekan mest åtrådda råvara. Kärlekens vrickade motpart, kryddat med förakt och uppblåsande av jaget för att tilltala de som aldrig känt kärlekens värme.

Rikedom. Rikedom har i alla tider använts för utövande av Makt genom olika former av förslavande i utbyte mot så liten del av rikedomen som möjligt. Vid tiden kallades detta förslavande "att hjälpa de fattiga".

Pengar. För att få lite mer hävstång i utövandet av Makt skapade de med Rikedom entiteten Pengar. Från början genom att bokstavligt talat slå mynt av Rikedomen (gjuta guldmynt). Men precis som med nutidens varumärken kom man på att man kunde skapa låssaspengar med samma värde som de till Rikedomen knutna mynten av vad som vid tiden kallades "praktiska skäl".

Skuld. När fler och fler Pengar skapades blev den via Pengar skapade Rikedomen under stundom alltför spridd. Eftersom mängden Pengar blev mycket större än mängden underliggande Rikedom kom det att gå inflation i Makt. Lösningen …

Om att stoppa huvudet i sanden

Alla har varit där. Känt den varma sanden sipprandes in genom öronen, hur det blir behagligt tyst och hur det varma, fuktiga mörkret omsluter oss. Som att få krypa tillbaka in i livmodern. Jag hör inte. Jag ser inte. Det är frågan om jag ens finns.

Att få stänga av omvärldens propåer och krav, var de än må komma ifrån kan vara skönt. Och ibland alldeles fullkomligt nödvändigt. För en del sker det via ett automatiskt nödstopp efter en hysterisk språngmarsch in i den så kallade väggen. För en del sker det så fort det kommer en räkning med posten. Och för en del har det med barn man lämnat att göra. Något som rimligen gör mycket, mycket ont.

Men huvudet-i-sanden-metoden har ett inbyggt problem. Där i sanden blir det ytterst svårt att andas. Man sandas istället. Tungan blir full med sandkorn och det börjar knastra mellan tänderna. Näsan proppas igen och halsen börjar kännas grusig. Man får inte luft. Och där i andnödens plåga kommer de saker man sökt sig ifrån skuttandes in i medvetandet ig…

Innan det blir olagligt...

...tänker jag passa på att lufta min åsikt ordentligt.

Klimathotet, fantasin om att vi med koldioxidutsläpp skulle äventyra vår planets framtid, är inget annat än en i raden av härskarreligioner med fruktan som yttersta medel. Det enda klimatreligionen främjar är en av fruktan lättledd världsbefolkning.

De verkliga miljöhoten består i den omfattande förgiftning av allt levande som pågår. Detta är vad vi borde göra något åt. Men eftersom så många av oss står och stampar och funderar på hur man ska dra ner på utsläpp av den mest naturliga gasen i världen så blir mycket lite gjort på den fronten.

Man kan komma att läsa om oss som den där vansinniga generationen som frivilligt knaprade allsköns gift under rädslan av att en vanlig brakskit skulle få världen att gå under.

Man behöver knappt tänka efter. Bara ge intuitionen lite luft, dra ner på skräcken och känna efter en stund. Så blir det lite lättare att faktiskt förstå vad som händer i världen.

Min åsikt, förstås. Ännu så länge laglig.

Vetenskap eller vetskap

NASA offentliggjorde på kvällskvisten att de hittat en "revolutionerande livsform" som existerar i ett annat kemiskt paradigm än vårt eget kolveteorienterade leverne.

Man säger från NASA:s håll att detta öppnar nya möjligheter för sökandet av livsformer.

Jag var alldeles tvärsäker på att man inte utgick från att allt liv måste vara baserat på kolväten med vatten som förbränningsmotor. Man måste väl vara mer än måttligt trångsynt för att till exempel stänga dörren för en livsformsvänlig miljö baserat på till exempel kisel vid i vad vi anser är mycket höga temperaturer.

Vetenskap handlar ofta om att slå vakt om vad man vill veta, inte att utforska och upptäcka. Men det hör man ju å andra sidan redan på namnet. Jag tror numera på fullt allvar att hoppet står till de forskare man kallar amatörer. Drivet folk långtifrån incheckade i den akademiska världens snår av ekonomisk/politisk styrning, ryggdunkanden och så kallade anor.

Förihelvete människor! Vi måste börja tänka, ifrågasätta,…

Om gnäll

Myten om den svenska gnälligheten är allt annat än en myt. Det kan tolkas som att vi är ett otacksamt bortglömt folk som inte har något bättre för oss än att gnälla. Men det kan också tolkas som att vi har god kontakt med ett undermedvetet som inte bara rakt av accepterar rådande mental våldtäkt och faktiskt instinktivt känner att något är fel.

Från gnäll till handling får bli nästa paroll. Elementen utmanar oss och pressar oss att ta ställning. För trots vad var och en må tro är det något man bestämmer själv. I sig själv. Åt sig själv. För sig själv. Det oändliga egna ansvaret. Och vad tjänar det till att gnälla på sig själv?

Interkontinental inkompetensinkontinens och odiplomatisk diplomati

Den stora läckan. De sanningssökandes heliga gral. Dokument som räknas i hundratusental. Då måste ju rimligtvis sanningen finnas däribland. Bara man letar, letar och åter letar. Granskande och grävande journalistik, långt bortom de booleska sökalgoritmernas kvantitativa metoder.

Att en amerikansk diplomat inte nödvändigtvis är speciellt diplomatisk stod om inte förr klart när utrikesminister Fru Albright på sin tid smiskade stjärtarna på sina manliga kollegor under de diplomatiska nattmanglingarna på franska slott och herresäten. Smiskade herresäten, så att säga.

Jag tror att Wikileaks är ett slags informationsålderns dubbelagent. Att bägge sidor tror sig vinna på dess existens. Men att dess effekt därmed kommer att bli noll. Desinformation och distraktion är två sidor på samma mynt. I fallet med Wikileaks har dessa parats med en utbredd genuin vilja att förändra för att slutligen stödja den klass som nu vill ta över efter dagens statsmän.

Att få miljoner av människor att hoppas och tro …