Inlägg

Visar inlägg från februari, 2018

"Es ist Nicht the Final Solution"

Bild
För ganska många år sedan jobbade jag i Tyskland med att integrera ett Svenskt och ett Tyskt företag vars ägare tyckte det var en bra idé att slå samman verksamheterna. Jag tyckte också det var en bra idé men jag var 26 år gammal och ville spendera så mycket tid hemifrån som möjligt vilket möjligen kan ha påverkat min rekommendation. Lotus Notes och/eller Microsoft Exchange var frågan för ett laddat möte. Precis som öst eller väst, Amiga eller Atari, Volvo eller Saab finns det ibland inget rätt svar utan mest en fråga om preferenser vilket i sin tur bottnar i vad man är trygg med. En av de närvarande i detta specifika möte fick till slut ett känslomässigt utbrott vid tanken att behöva gå över till Lotus Notes, reste sig upp från bordet och uttryckte i vredesmod det som står i inläggets rubrik. Efter att ha jobbat med utveckling av olika slag sedan 1994 har jag sett precis den reaktionen - en panikreaktion - väldigt många gånger. Att man - som någon form av automatsäkring - tar

Intoleransen mot de oliktänkande är över

Bild
I specialistsamhällets viner piskan över befolkningen. Gör det du är bra på. Hitta din passion. Fokusera. Tänk inte på olika saker. Var inte oliktänkande. Var nyttig. En närare. Inte en tärare. Men, för din och andras säkerhet, håll dig till normen. Var bra på en grej. Din grej. En till antalet, alltså. Gör din grej. Annars gör någon annan det. Bättre. Hur många kreativa människor har vi malt ner genom denna mentalt depraverande köttkvarn? Hur många goda idéer har förpassats till komposten eftersom de som burit på dem inte pallat trycket. Korsbefruktning är syre för idéer och uppslag. Att kunna lämna en aveny för en annan under en stund ger distans och perspektiv. Gör att man kommer framåt. Det gör däremot sällan expert-trycket. Specialistprestationsångesten. Men denna mentala programmering har kommit till ett osedvanligt slut. Och de passionerade människorna kan - efter omställningsbesvären i magen lagt sig - titta upp, ut och kliva in i ett nytt landskap. Ett l

Egna vinningslåset

Bild
Jag möter i mitt nya, mycket mer impulsiva liv en hel nya men begagnade idéer. Saker som en gång varit väldigt på och vars initiativtagare liksom gått genom väggen med. I det specialistsamhälle som vi lever i är det ju lätt att fastna... Hitta sin grej (en till antalet, annars bryter du normen). Göra den (enbart, den – annars kommer du ingenstans). Ta patent, bli stenrik, kändis och aldrig behöva jobba igen och allt som kommer med det. Zlatan- uppfinningen. Räddningen. The big bang. Jag har gjort det själv. Investerat mängder och mängder av energi i en framtida exit. Det är inget jag ångar men det blir inte direkt så heller. För vilja-bli-Zlatan-grejen gör att det inte blir med hjärtat riktigt. Det blir inte lekfullt och kärleksfullt gjort. Det blir ett ständigt växande uppskjutande. Och en ohygglig massa missunnsamhet och rädsla. Protektionism och rädsla att bli bestulen. Och det här är kanske den främsta orsaken till att vi står och stampar. Vad gör vi, f

Individen

Bild
Han är och andas det som han är. Individen, inseparabel från vad han inte är. Hon, till exempel. Han är inte hon. Men kärleken till Henne är den största delen av honom.

Alternativt flow

Bild
(Första versionen [nedan] blev bätte men den här får finnas ändå) Släppa kontrollen. Vilken kontroll? Låta det flöda. Här i nuet är tiden noll. Om det vill, låt det föröda. Låt det bara vara som det är. Kittlande, lustfyllt och euforiskt. Här. Nu. Äkta. Jag är den här galenskapen. Jag är den här inspirationen. Jag är den här lusten och viljan. Jag är den här människan. Den här anden. Skapelsen. Det här medvetandet. Den här helheten. Den ruschar genom mig i varje andetag. Det är inget jag märker, inget som händer. Det är där hela tiden. Det är grunden. Bullrande, full av het lava. Som bryter upp och igenom skorpan, ytan av mönster och tradition. Som spyr sin förödande lava och sitt livgivande vatten upp genom brottsanvisningen. Som är förändringen. Förändring som konsumerar, dödar av förutsättningarna för det som var och skapar dem för det som kommer. Flytande i en enda underbar, mänsklig vågrörelse över existensens upplevda pivåpunkt, nu

Attribut och identitet

Bild
Det är skillnad på olika. Att vara högkänslig, konstnärlig, entreprenör, ha dålig humor eller vara bisexuell. Det är attribut. Det några av oändligt många attribut hos en sammansatt varelse. Individen. Individen är aldrig attributen. Då fastnar individen i en fälla och får - för en tid - uppleva hur det är att ha outsourcat kontrollen över sin egen identitet. Men individen är alltid i rörelse och blir aldrig vad den var igen. Definierad i symbios med vad den inte är. Kanske bär den många namn, kanske bär den bara ett. It's all the same.

Flow

Bild
Brutal, obeveklig och från grunden av min existens. Lusten att skapa, vara och leva ut. Som det väsnas, trycker på och bränns. Rädslan som hugger likt en bromskloss på tvären, rädd att kraften ska ta slut. Springa in i en vägg, utmattad och som en liten gråtande fläck - jag vet hur det känns. Ändå bor den här - mitt inuti. Kittlingen, lusten och viljan. Skapandets, livets och det universellas eufori! Jag gör motstånd. Slingrar mig. Slår knut på mig själv. Vill inte vilja, önskar inte önska. Drömmer om att inte drömma. Nej stopp sluta, detta är vansinne. JA! Det är vansinne. Det är bortom vad som kan tänkas eller förklaras. Det är ÄKTA! Tränger upp ur djupet, skapar fontäner och vulkaner. Bränner, trycker fram och ödelägger. Svalkar, bevattnar och ger förutsättningar för nytt, outforskat liv. Ger människan och dess medvetande en stig för helt nya kliv. Om det inte vore för rädslan skulle inget kännas. Vilka sensationer får köttets lustar utan friktio

Irrbloss

Bild
Irrbloss av begär. Söker efter något att söka efter. Något som inte redan finns. Något som förbättrar allt, som som får det som är av idag att se gammalt ut. Kommer det sig ur en patologisk otålighet, ett av trauman skapat behov att fly eller är det en icke-kognitiv insikt om att samtiden är dämpad och tillbakahållen? The Early Adopter. What does he or she adopt to, really? Irrbloss av begär. Som när jag sätter mig ner för att mata in en text ur mitt flödande sinne istället drar iväg mig på ett sökande efter ytterligare en windowsmaskin av de för skrivandet perfekta formatet. Jakten på perfektion - den är från början försedd med utgången "du kommer att springa tills du dör utan att komma fram", och kanske är det därför den är så bra att ta till när jag saknar modet, motivationen eller viljan att uttrycka mig. Distraktionen. Tack, älskade distraktioner för alla spännande upplevelser du givit mig! Tack och varsågod! 

Hur man förändrar världen

Bild
För det första - behöver världen verkligen förändras? Vad är det för fråga egentligen? Världen är förändring. Precis hela tiden. Oviljan att acceptera det benämns rädsla och den kan vara många livslängder. Uppskattningen för det som är precis just nu kallas kärlek. Den kan vara svår att hitta men den förändrar upplevelsen bortom vad som kan beskrivas i text. Förändring kan uppfattas som till det bättre eller till det sämre. Det är bara ett par benämningar, ett slags attribut på betraktarens perspektiv och i det långa loppet spelar det ingen roll överhuvudtaget. I interaktionen med de andra delarna av medvetandet; andra människor främst - kan det vara vettigt att stå på sig. Att växla mellan tystnad och ifrågasättande. Det är ett enkelt sätt att lösa upp knutar och låta trassliga nystan falla till marken och därifrån städas bort av universums känslomässigt mycket kompetenta dammsugare. Det finns väldigt mycket människor som låtsas att de vet vad de håller på med, nämligen. Som