Religionsföraktsförakt

Påsk. Dags att verbalisera ett föraktat förakt.

Det stör mig. Faktiskt. Ordentligt. Att religiösa personer betraktas som något slags pestsmittat förståndshandikappade.

Jag är själv inte religiös. Inte på det sättet som kallas religiös. Men jag tror ändå på saker och ting. I allra högsta grad. Och en del av de saker jag tror på kan inte förklaras rationellt.

Att jag inte är religiös gör mig inte till en ett dugg bättre människa än den som är religiös. Och tvärtom. Jag är en dålig människa på helt andra meriter ;-)

Antag att en person är t.ex. kristen. Och att denne person kommer i samspråk med en annan kristen person. Och att de bägge känner till varandras livsåskådning. Dessa två personer kan redan på förhand diskontera vissa likheter i livsåskådning, moral och generellt beteende. Det blir enklare för dessa att komma överens och att lita på varandra. De kan snabbare åstadkomma saker. Lite som att ha tekniska prylar som har gränssnitt anpassade för varandra. Gemensam plattform. Gemensam värdegrund. Produktivitet.

Det är i teorin, förståss. I verkligheten har ju religionen dragit på sig en hel del med rätta föraktliga avarter. En hel del psykisk misshandel, hjärntvätt, fördömanden, excorsism, häxjakt, sektism och så vidare.

Men är dessa fenomen verkliga specifika för religionen? Finns de inte i all form av tro? Hittar man inte precis samma saker inom politik, fotboll och motorsport? Jag minns när jag själv hade en Atari ST. Hur vi genuint hatade de som var i besittning av en Commodore Amiga. Hur de där till synes lekfulla tillmälena faktiskt grävde en klyfta mellan individerna.

Människan har ju rent vidriga mekanismer i sin sociala verktygslåda. Utfrysning och mobbing, manipulation och olika former av härskarmetoder. Allt detta finns i oss av olika anledningar – biologiskt betingat. Våra förfäder överlevde på grund av dessa egenskaper. De klarade att hålla sin flock vid liv eftersom de lyckades hålla den samman. De lyckades kanske att få dem att tro på något gemensamt och på så sätt leda dem till mat och fortplantning.

Vi är ju alla mer eller mindre tänkande individer. Och utifrån våra givna och inlärda horisonter har vi möjligheten att bygga oss en världsbild som fungerar. Man kanske föds in i ett hem med t.ex. kristna värderingar och uppfostras att se världen utifrån detta. Det kan vara en stor tillgång. Det kan ge en trygghet och ett självförtroende som tar individen långt bortom den sökande tvivlande individens potential. Men det kan givetvis också vara till hinder och förtryck för densamme, allt beroende på vad som händer efter livets stig. Religon är kraftfullt och därigenom farligt, naturligtvis.

I dag i vårt religiöst avmagnitiserade Skandinavien tror jag emellertid att det är precis tvärtom. Det faktum att så många fostras till tvivlare ur en akademiskt ifrågasättande miljö. Att så många inte får tro på något, inte ens en vacker saga. Att man måste finna rationella förklaringar på precis allt och att man i stort sett inte ska tro att man är något. Att endast karriär och materialla saker kan motivera den där erbarmerliga existensen. Frågan är om inte detta skapar en stor hög med stackars olyckliga och otillräckliga individer som har svårt att finna någon som helst ro inför alla de val och otillräckligheter som växer fram i spåren av allt tvivel.

Precis som inom IT-industrin växlar trenderna inom livsåskådning. Ibland är det inne med standardsystem och ibland ska det vara egenutvecklat. Vi kanske ta ta det lite lungt med att skälla på och idiotförklara de som valt en paketlösning som utgångspunkt för sin livsåskådning. Precis som med standardsystem så kan det vara bra att börja med ett antal fungerande komponenter och sedan snickra vidare. Och att dogmatiskt förakta någon på grund av sin tro är ju precis lika föraktfullt vare sig man själv anser sig troende eller inte.

Ja. Det var det. Hm. Tycker inte att religionshatarna bör stå oemotsagda, helt enkelt. De har det oförtjänt enkelt. Att vara troende tycker jag på sitt sätt är beundransvärt. Faschinerande. Att diskutera saker med en troende blir oftast mer intressant än med den platt rationelle i alla händelser.

Om ett par tre tusen år, när våra efterföljare på planeten gräver upp våra lämningar kommer de att skriva om vilka former av dyrkan och gruppsykos som utspelat sig på fotbollsarenor, storföretagshuvudkontor och shoppingkomplex.

Hm, kanske borde bli seriöst religiös, erhålla evigt liv och invänta utgivandet av nämnda arkeologiska observationer.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gul bil!

Mitt i apokalypsplaneten

Improviserat