Ur poesins gyllene skålar
Sann poesi när den är som mest skönljudande och harmonisk. Komponerad av den litteräre semiguden Leif G.W Persson, lånad ur hans verk "Faller fritt som i en dröm".
"Torsdagsärtor med extra mycket fläsk och korv, rejält med senap, ett par stadiga och en stor pilsner för att hålla igång systemet. Lite pannkakor med vispgrädde och sylt på toppen och rena underverket för lilla krävan som redan mullrade som en masugn när han sjönk ner bakom sitt skrivbord. Borde kanske öppna dörren så att alla de små sakletarna ute i korridoren får tillfälle att njuta av en riktigt bra lunch, tänkte Bäckström som kände att en större brakare var på väg ner.
Sedan hade han provtryckt lite försiktigt men det ville sig inte riktigt förrän han egen lille halvchef plötsligt knackade på och steg in på hans rum. Nu du, din lille pärmbärare, tänkte Bäckström. Gav honom onda ögat, sjönk ner i stolen, lättade på vänster skinka och spände sin vältränade diafragma. En rejäl tunna och ingen vanlig sketen sexpack som alla gymbögar gick omkring med.
En helt formidabel rökare. En av Bäckströms bästa, någonsin. Rena orkesterfinalen. Först ett par rejäla stötar med rövbasunen, ett flera sekunder långt solo på tarmtrumpeten, så några avslutande sisningar med analflöjten.
- Är det något som jag kan göra för dig, frågade Bäckström och flexade lätt med båda halvorna. Där fick du lite gott att suga på, tänkte han. Det lilla fanskapet såg klart svimfärdig ut och ville tydligen bara lämna något brev.
- Lägg det bland det andra möget, sa Bäckström och pekade på sitt råkade skrivbord, så ska jag ta det när jag får tid. Fan vad han fick bråttom, tänkte han."
Andas. Njut. Känn luften i Bäckströms rum. Andas igen.
"Torsdagsärtor med extra mycket fläsk och korv, rejält med senap, ett par stadiga och en stor pilsner för att hålla igång systemet. Lite pannkakor med vispgrädde och sylt på toppen och rena underverket för lilla krävan som redan mullrade som en masugn när han sjönk ner bakom sitt skrivbord. Borde kanske öppna dörren så att alla de små sakletarna ute i korridoren får tillfälle att njuta av en riktigt bra lunch, tänkte Bäckström som kände att en större brakare var på väg ner.
Sedan hade han provtryckt lite försiktigt men det ville sig inte riktigt förrän han egen lille halvchef plötsligt knackade på och steg in på hans rum. Nu du, din lille pärmbärare, tänkte Bäckström. Gav honom onda ögat, sjönk ner i stolen, lättade på vänster skinka och spände sin vältränade diafragma. En rejäl tunna och ingen vanlig sketen sexpack som alla gymbögar gick omkring med.
En helt formidabel rökare. En av Bäckströms bästa, någonsin. Rena orkesterfinalen. Först ett par rejäla stötar med rövbasunen, ett flera sekunder långt solo på tarmtrumpeten, så några avslutande sisningar med analflöjten.
- Är det något som jag kan göra för dig, frågade Bäckström och flexade lätt med båda halvorna. Där fick du lite gott att suga på, tänkte han. Det lilla fanskapet såg klart svimfärdig ut och ville tydligen bara lämna något brev.
- Lägg det bland det andra möget, sa Bäckström och pekade på sitt råkade skrivbord, så ska jag ta det när jag får tid. Fan vad han fick bråttom, tänkte han."
Andas. Njut. Känn luften i Bäckströms rum. Andas igen.
Kommentarer
Skicka en kommentar