En droppe i havet...

Oljan – det svarta guldet – forsar med ett formodat högt men hemligt flöde upp från djupet. Längst kusterna finns fiskare och andra på ekonomins lägsta trappsteg. De plockar upp fisk ur haven och säljer så att andra kan käka. Stackars satar.

Varför springer de inte jublande ut till stränderna med ämbar i högsta hugg för att fånga några klickar av denna högst åtråvärda av vår planets vätskor? Nu kan alla boende runt mexikanska golfen bli sin egen lilla oligark med enkla medel.

Nåväl.

Tanken att BP ska betala för "kostnaderna" är ju god. Men för det första - går det verkligen att återställa? Vår planet är ett väl prövat vittne till att skador, må de ha orsakats av meteoriter, människor eller vad det nu kan vara faktiskt kan bli precis lika irreparabla som de blir en del av planetens utveckling. Ekosystemen är ju inget som ligger fast utan något som alltid är i rörelse, format enligt de strikt darwinistiska lagarna. Går det att återställa så går det. Går det inte så har vi sannolikt problem. Men sådan är naturen. Inklusive vår egen.

Men hur det än går kommer BP sannolikt att åka på rejäla skadestånd och saneringsnotor. Säkerligen de största i vår ekonomiska historia. Vad innebär då detta BP:s ägare?

BP ägs via aktiemarknaden huvudsakligen av banker och finansiella institut – se http://finance.yahoo.com/q/mh?s=bp

Dessa är ute i riktigt blåsigt väder till följd av den så kallade finanskrisen. Min högst personliga åsikt är att dessa institutioner utgör stöttepelarna i det finansiella pyramidspel som i dagligt tal kallas ”ekonomin” men som med matematisk säkerhet måste komma till ett synnerligen abrupt slut precis när som helst nu.

Pengar är nämligen inte den ursprungliga tillgången, utan skuld.

Förstår man det så begriper man ganska mycket av vad som händer. Säg att det kostar BP en miljard dollar att sanera efter sig (i underkant men ändå). Och säg att BP måste låna denna slant hos banksystemet, något som säkerligen går att ordna till vettiga villkor eftersom företaget i hög grad ägs av just banker och finansiella institutioner.

Synnerligen förenklat så får bankerna enligt vad som kallas Fractional Reserve Banking (FRB) skapa tio gånger vad de har bokfört som tillgång och låna ut. Om banken har en miljon kan de alltså (via en massa svängar i banksystemet) låna ut den där miljarden utan problem. Och ta ränta, naturligtvis. Ränta på pengar som huvudsakligen inte fanns innan skulden uppstod.

Och banksystemet behöver verkligen låna ut pengar. Badly. För cirkulärt ökande skuld är fundamentet och just nu spinner hjulet i hyperspeed.

Jag säger inte att detta utsläpp är riggat (kul, inte sant?) men att det kommer att användas av BP:s hårt pressade ägare för att överleva en liten stund till. Att skjuta upp det oundvikliga några sekunder.

”BP:s ägare skjuter till nödlån” – den rubriken kommer du nog snart att se i en finansblaska.

Men det är ju bara min högst personliga åsikt.

[DN: http://www.dn.se/nyheter/varlden/washington-pressar-bp-1.1098519]

[Om FRB: http://www.youtube.com/watch?v=_dmPchuXIXQ ur ett US-perspektiv, samt http://sundapengar.bloggagratis.se/presentation/ och https://www.flashback.org/t566496 ur ett EU-perspektiv]

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gul bil!

Rekursivitet

Handdisinfektion