Samklang

Idag var det provspelning inför kommande högtider. Huden påminde om en nyplockad kalkons när hela den vita byggnaden kom i självsvängning! Sicken akustik! Och vilket helt enastående ljudsystem de fått på plats, den kyrksamma skaran. Texter som knyter samman precis och exakt de känslor som manifesteras genom det som komma skall. Och, som sagt – vilken pipa. Med piano till. Man blir nästan religiös.

Och där, i den för ändamålet avsedda byggnaden kom sig några snören av insikt att tangera varandra. Kan inte förklara. Men som om en stark, varm knut bestämde sig för att hålla samman insikter, observationer och synsätt.

Det kan tyckas hemsnickrat alltihopa. Och det är det. Resultatet av ett inre med yttrandefrihet. Med tydligt osynliga spår genom hela vår historia.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gul bil!

Handdisinfektion

Rekursivitet