Legitimitetsfråga
Det förefaller som om systemet med ekonomisk skuld skapat ur tunna luften är inne på upploppssträckan då Mervyn King, Bank of England i måndags uttalade sig om "alkemi" [Bank Of England - talet i PDF-format, se sidorna nio och 16].
Detta kommer att resa den oundvikliga följdfrågan – den om de befintliga skuldernas legitimitet. Hur kan jag vara skyldig pengar som skapats ur ingenting?
Om jag bottenlånat 1.5 MSEK till mitt hus så har det krävt en maximal insats från banken om 60 kSEK – resterande belopp har banken skapat digitalt. Jag betalar trots detta ränta på hela beloppet och hålls personligen ansvarig att återbetala pengar som inte fanns förrän jag bestämde mig för att jag behövde dem.
Detta blir en intressant fråga för de fogliga låntagarna och för en branch som helt och hållet anser sig leva på förtroende. I och för sig inte kundernas förtroende utan vad man kallar marknadernas förtroende. För kunderna utgör ju inte marknaden i detta fall utan är mer av en rekryteringsbas för ränteslavar.
Ganska ironiskt, faktiskt. Att man sparar och pressar vård, omsorg, skola och övriga sammhällsfunktioner och håller en stor del av världens befolkning i värnlös fattigdom så kan pengar för till att köpa till exempel en sjysst vinkyl eller en 40-tums LED-TV till badrummet skapas digitalt på en mikrosekund helt efter behov.
Förutsatt att den som lånar pengen inte reflekterar över vad det är som egentligen händer. Eller - detta kanske borde gälla återbetalningstillfället istället när man tänker efter. För hur rimligt är det att återbetala en skuld tagen ur luften till den som äger rätt att skapa tillgångar i det närmaste helt obehindrat?
Jag tror vi får anledning att tänka till på den punkten vad det lider. Men fokusera lagom - som i allt. Den genomgripande förändringen sker på samtliga plan varav ekonomi kan synas vara av enorm vikt men - som bevis på sin egen fiktivitet faktiskt bara är "hittepå" och kan upphöra att gälla precis när som helst.
Detta kommer att resa den oundvikliga följdfrågan – den om de befintliga skuldernas legitimitet. Hur kan jag vara skyldig pengar som skapats ur ingenting?
Om jag bottenlånat 1.5 MSEK till mitt hus så har det krävt en maximal insats från banken om 60 kSEK – resterande belopp har banken skapat digitalt. Jag betalar trots detta ränta på hela beloppet och hålls personligen ansvarig att återbetala pengar som inte fanns förrän jag bestämde mig för att jag behövde dem.
Detta blir en intressant fråga för de fogliga låntagarna och för en branch som helt och hållet anser sig leva på förtroende. I och för sig inte kundernas förtroende utan vad man kallar marknadernas förtroende. För kunderna utgör ju inte marknaden i detta fall utan är mer av en rekryteringsbas för ränteslavar.
Ganska ironiskt, faktiskt. Att man sparar och pressar vård, omsorg, skola och övriga sammhällsfunktioner och håller en stor del av världens befolkning i värnlös fattigdom så kan pengar för till att köpa till exempel en sjysst vinkyl eller en 40-tums LED-TV till badrummet skapas digitalt på en mikrosekund helt efter behov.
Förutsatt att den som lånar pengen inte reflekterar över vad det är som egentligen händer. Eller - detta kanske borde gälla återbetalningstillfället istället när man tänker efter. För hur rimligt är det att återbetala en skuld tagen ur luften till den som äger rätt att skapa tillgångar i det närmaste helt obehindrat?
Jag tror vi får anledning att tänka till på den punkten vad det lider. Men fokusera lagom - som i allt. Den genomgripande förändringen sker på samtliga plan varav ekonomi kan synas vara av enorm vikt men - som bevis på sin egen fiktivitet faktiskt bara är "hittepå" och kan upphöra att gälla precis när som helst.
Kommentarer
Skicka en kommentar