Väderförväntan
Det här blev en sjudundrande påskvädershelg. Ljuvligt, minst sagt. Även om en och annan undertecknad skogsägare gärna skulle sett sig ha hunnit lägga ner några björkar innan de lövades för säsongen. De står emellertid kvar i avvaktan så det brinner knappast i knutarna.
Detta med väder fascinerar mig. Det verkar svårt att spå väder i allmänhet. Svenska SMHI har betydligt lägre träffsäkerhet i sina prognoser än norska yr. Kanske beror detta på att Norge är med i NATO och att den Norska vädertjänsten erhåller data från planeringsstadiet av den alltjämt med all sannolikhet pågående vädermanipulationen. Sverige har säkerligen kvalificerat sig för informationen men SMHI kanske består av icke pålitliga individer som lever i någon fager föreställning av att de faktiskt ska försöka spå väder utifrån de verkliga faktiska meteorologiska förutsättningarna. Man kan spekulera sig halvt fördärvad därom.
Men så har vi det här med att vi ju faktiskt styr vår värld genom våra tankar och intentioner. Vädret borde ju vara relativt lättstyrt på det lite mer kollektiva planet. Det handlar knappast om att förflytta berg utan små förändringar i lufttryck som ger de önskade konsekvenserna. Var och en som har provat att poffa moln vet hur enkelt det är givet att man inte darrar på intentionen. Vädret är trotsallt en flyktig och kanske därigenom lättpåverkad varelse.
Som med den konsumerande människans beteendemönster. Inför jul erfar vi HUI:s utnämnande av årets julklapp. Gartner Groups till andra decimalen tvärsäkra prognoser om hypekurvans produktpopulation styr i kaskader av marknadsanalytiker det faktiska utfallet. Media och marknadsföring formar på längre sikt värderingar och åsikter som senare skördas via försäljning av pryttlar eller via samhällsförändringar. Vi programmeras att förvänta oss. Att tycka. Vår intention påverkas. Och så blir det så som vi går omkring och tror att det ska bli.
Kanske är det precis likadant med vädret. Att väderprognoser via media antingen är en del i styrningen av den kollektiva önskan kring vädret som gör att det passar in i en större plan? Alternativt så sitter de stackars meteorologerna och skissar på molnbanor och räknar lufttrycksdifferenser (ska villigt erkänna att jag faktisk inte har den blekaste aning) vilket emanerar i diverse prognoser på baksidan av dagstidningen. En gul sol med regnstänk i ruta nummer sex distribueras till alla boende i ruta nummer sex. Så formas prenumeranternas väderförväntningar i enlighet med prognosen. Och vädret i sin tur.
Må vara hur det vill, men tankens och intentionens kraft är verkligt påtaglig. Det krävs bara att man testar lite och vågar bibehålla intentionen tillräckligt länge för att se resultat. Därifrån går det hur fint som helst. Ungefär som att lära sig att cykla. Man måste se det framför sig. Man måste lära sig att starta. Och man måste tro på att man kan hålla balansen.
Detta med väder fascinerar mig. Det verkar svårt att spå väder i allmänhet. Svenska SMHI har betydligt lägre träffsäkerhet i sina prognoser än norska yr. Kanske beror detta på att Norge är med i NATO och att den Norska vädertjänsten erhåller data från planeringsstadiet av den alltjämt med all sannolikhet pågående vädermanipulationen. Sverige har säkerligen kvalificerat sig för informationen men SMHI kanske består av icke pålitliga individer som lever i någon fager föreställning av att de faktiskt ska försöka spå väder utifrån de verkliga faktiska meteorologiska förutsättningarna. Man kan spekulera sig halvt fördärvad därom.
Men så har vi det här med att vi ju faktiskt styr vår värld genom våra tankar och intentioner. Vädret borde ju vara relativt lättstyrt på det lite mer kollektiva planet. Det handlar knappast om att förflytta berg utan små förändringar i lufttryck som ger de önskade konsekvenserna. Var och en som har provat att poffa moln vet hur enkelt det är givet att man inte darrar på intentionen. Vädret är trotsallt en flyktig och kanske därigenom lättpåverkad varelse.
Som med den konsumerande människans beteendemönster. Inför jul erfar vi HUI:s utnämnande av årets julklapp. Gartner Groups till andra decimalen tvärsäkra prognoser om hypekurvans produktpopulation styr i kaskader av marknadsanalytiker det faktiska utfallet. Media och marknadsföring formar på längre sikt värderingar och åsikter som senare skördas via försäljning av pryttlar eller via samhällsförändringar. Vi programmeras att förvänta oss. Att tycka. Vår intention påverkas. Och så blir det så som vi går omkring och tror att det ska bli.
Kanske är det precis likadant med vädret. Att väderprognoser via media antingen är en del i styrningen av den kollektiva önskan kring vädret som gör att det passar in i en större plan? Alternativt så sitter de stackars meteorologerna och skissar på molnbanor och räknar lufttrycksdifferenser (ska villigt erkänna att jag faktisk inte har den blekaste aning) vilket emanerar i diverse prognoser på baksidan av dagstidningen. En gul sol med regnstänk i ruta nummer sex distribueras till alla boende i ruta nummer sex. Så formas prenumeranternas väderförväntningar i enlighet med prognosen. Och vädret i sin tur.
Må vara hur det vill, men tankens och intentionens kraft är verkligt påtaglig. Det krävs bara att man testar lite och vågar bibehålla intentionen tillräckligt länge för att se resultat. Därifrån går det hur fint som helst. Ungefär som att lära sig att cykla. Man måste se det framför sig. Man måste lära sig att starta. Och man måste tro på att man kan hålla balansen.
Kommentarer
Skicka en kommentar