Hermafroditen Jallman fyller år

Det var nu exakt ett år sedan det brände åstad och giftes. En dag som i allt väsentligt påminner om den här dagen, med följande vederbörliga undantag:
  • Gården innehåller cirka hundratalet färre personer
  • Ladan är signifikant mindre städad
  • Tystnaden är något mer hörbar idag
I övrigt är det precis som den dagen. Vädret är hett med ett inte alltid lättuttolkat molntäcke. Gräshopporna spelar nere i hagen. Fåren rör sig inte mer än nödvändigt. Det bor märkliga simmande djur i poolen. Lamporna på altanen är fortfarande trasiga och varje vindpust åtrås av den perspirerande huden.

Och mest signifikant: kärleken till dig, min fru – är gränslös. Blotta tanken på din existens gör mig fullkomligt lycklig. Fullkomligt harmoniskt. När våra själar rör varandra känns det i djupet. Våra tystnader är två brunnar till samma källa. Våra liv varsin reflektion av samma känsla.



Vi stod där vid altaret och lovade det jag aldrig trodde att man kunde lova någon annan. Tre år har gått sedan vi sågs första gången. Ohyggligt lite tid, egentligen. Men tiden har inget med oss att göra. Vi har varit här förut. Tillsammans.
"Du är det jag inte vågade hoppas på men som jag ändå visste fanns. De slingriga och osannolika stigar som ledde oss till varandra kantades av de mest orimliga symmetrier. Det var meningen att jag skulle träffa dig. Det var meningen att jag skulle känna värmen från din eld genom en stängd dörr i ett förbjudet rum.

Att jag skulle stå där vid dörren och höra din tysta sång. Varje ton fann ett gensvar i mitt innersta. Kom komplicerande nystan att bli till vackra strängar vibrerande av kärlek och lycka. Ton för ton över i en verklighet som överträffar varje önskan.

Du är skratt, lust och värme. Du är skönhet på alla plan. Du hör budskapet i min tystnad. Genom regn och eld, genom prövningar, stiltje och skratt; du gör det mitt liv fyllt av mening och lycka. Vi är menade för varandra. Jag äskar dig, Sara. Just så."
Den dagen var den absoluta höjdpunkten. Den länkade samman eoner av tid och alla våra instanser till en och samma kronologiska punkt att dela med andra. Det var en dag som definierar hela den obeskrivlighet som kärleken vi delar äger. Noggrant utmejslat som en grop i berget. Ord för ord. Hela vägen fram till tystnadens mening och kopplat på tvärs genom alla våra iterationer.

Tillsammans med dig blev detta liv fullkomligt underbart. Varje dag är en lustfylld njutning. En kärleksfull sensation. En välsmakande tystnad. En utvecklande gåta. Kärlekens styrka – den som bor i allt och faktiskt är allt – lyser tydligt över vad som än sker. Okomplicerat, lätt och kravlöst. Fullkomligt tillsammans. Just så.

Snabbversionen.

Kommentarer

  1. Gratulerar till allt de fina!

    SvaraRadera
  2. Tack för att du delar med dig av ditt - "brände åstad och giftes" - Det väckte exakt det som det skulle väcka av gamla besvikelser och är nu bearbetat. - Längtar inte själv efter något liknande, då jag är programmerad att hitta ALLT inom mig själv. Så mina egna inre bröllop med allt kärleksfullare män, ser jag fram emot. Dessutom är jag mer eller mindre gift med hela(halva) mänskligheten och min katt (eller flera katter). Ja inte vet jag vad som komma skall...
    Ni bor väldigt mysigt i alla fall.

    SvaraRadera
  3. En tår kom i ögonvrån nu som då:) Grattis på eran 1årsdag, kramar

    SvaraRadera
  4. Stefan > Tackar!

    GS > Tackar, själv. Alla är olika. Precis som alla andra. Och sannolikt är det olika olika vändor.

    Anonym > Bättre en tår än ett par tår i ögonvrån som man brukar säga...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gul bil!

Rekursivitet

Handdisinfektion