Gratifikation
"Unga män, ett stort tack ska ni ha för ett förtjänstfullt och trovärdigt genomfört arbete i konungarikets tjänst! Jag är medveten om att er insats orsakat utmattning och vissa fysiska skador samt att polisens iscensättande av brottsbekämpningsillusionen ibland varit något oöm. Jag beklagar detta, men dessa uppoffringar har varit nödvändiga för att erhålla den trovärdighet operationen eftersträvat.
Vi kan nu efter en dryg veckas idogt arbete klappa oss själva på axeln och konstatera att upploppen går av egen kraft. Ni – den primära anstiftarstyrkan – har därmed slutfört er uppgift och kommer inom några dagar att erhålla den överenskomna ersättningen. Men ikväll ska vi fira framgångarna, mina herrar. I kväll bjuder vi Er till fest. I rummet här invid finns en fri bar, försvarliga mängder mat och innan dygnet är över kommer även för ändamålet lämpligt kvinnligt sällskap att göras tillgängligt."
Härvidlag vet jublet inga gränser. Den gråhårige mannen lämnar podiet och dörrarna till balsalen öppnas. Ingen av anstiftarna kommer emellertid att lämna lokalen vid livet. De sista bultarna i det brittiska maktövertagandet dras åt denna natt och när morgonljuset åter möter Londons gator kommer ordningsmakten att stoppa vad den nyss startade. Denna gång som obestridlig förvaltare över nationen och dess grannar.
På aftonbladets mittuppslag kommer vi att kunna läsa om de illvilliga upprorsmännens smaklösa orgie och hur säkerhetsstyrkorna stormat tillställningen. Vi kommer att kunna läsa intervjuer med Londonbor som ger tacksam luft åt det faktum att det är över och att den nya och sedan länge planerade mer granulära säkerhetsstrukturen i storstaden trotsallt är till för allas säkerhet och att den som inte har något att dölja inte heller har något att invända.
Visst, många kommer att gå på det. Mycket tyder emellertid på att det inte behövs så många med det genomskådande ögat för att hindra processens absolution. Det jämna, taktfasta, själsliga motståndet inför de skeenden som återspeglar andra sidans skevheter påverkas sannolikt storeligen av tankarna. De från tvivel befriade tankar vars vibrationer interfererar med de för processen omistliga. Som med minimal synlighet vänder alltihopa till den sin syftesriktiga motsats.
Vi kan nu efter en dryg veckas idogt arbete klappa oss själva på axeln och konstatera att upploppen går av egen kraft. Ni – den primära anstiftarstyrkan – har därmed slutfört er uppgift och kommer inom några dagar att erhålla den överenskomna ersättningen. Men ikväll ska vi fira framgångarna, mina herrar. I kväll bjuder vi Er till fest. I rummet här invid finns en fri bar, försvarliga mängder mat och innan dygnet är över kommer även för ändamålet lämpligt kvinnligt sällskap att göras tillgängligt."
Härvidlag vet jublet inga gränser. Den gråhårige mannen lämnar podiet och dörrarna till balsalen öppnas. Ingen av anstiftarna kommer emellertid att lämna lokalen vid livet. De sista bultarna i det brittiska maktövertagandet dras åt denna natt och när morgonljuset åter möter Londons gator kommer ordningsmakten att stoppa vad den nyss startade. Denna gång som obestridlig förvaltare över nationen och dess grannar.
På aftonbladets mittuppslag kommer vi att kunna läsa om de illvilliga upprorsmännens smaklösa orgie och hur säkerhetsstyrkorna stormat tillställningen. Vi kommer att kunna läsa intervjuer med Londonbor som ger tacksam luft åt det faktum att det är över och att den nya och sedan länge planerade mer granulära säkerhetsstrukturen i storstaden trotsallt är till för allas säkerhet och att den som inte har något att dölja inte heller har något att invända.
Visst, många kommer att gå på det. Mycket tyder emellertid på att det inte behövs så många med det genomskådande ögat för att hindra processens absolution. Det jämna, taktfasta, själsliga motståndet inför de skeenden som återspeglar andra sidans skevheter påverkas sannolikt storeligen av tankarna. De från tvivel befriade tankar vars vibrationer interfererar med de för processen omistliga. Som med minimal synlighet vänder alltihopa till den sin syftesriktiga motsats.
Sen kan man ju undersöka styrelseskicket över denna verksamhet som i sig är ju ett under av komik de som regeringsmässigt ska vara de ledande är ju två stollar som står liksom och sen är det faktiskt ingen hemlighet men det styrs ju underground genom stiftelser som sida av alla ska vara den som gör bedåmningar om kostnaderna...Hade du epost så kunde jag ju posta, vissa av oss tycker detta inte alls är märkligt utan nästan tycker det är ju bra..
SvaraRaderaSe upp...
Jo, det nystar ner sig där som överallt annars.
SvaraRaderaOrdningsmakt kräver brottslighet. Hälsosektorn kräver sjuka människor. Militärkomplexet kräver stora konflikter. Vanföreställningen pengar kräver brist på pengar (skön paradox där ;-)
Det ordnar sig, alltihopa. Hur skulle det kunna landa på det sätt det är avsett om inte alltihopa får surra ur sig, bli absurt och vända utochin på sig själv först? Vi måste få ur oss skiten ,-)
De expanderar för fullt och vinner terräng tvärtemot vad du och andra tror och det är ju det värsta. Om du läser de fåniga dokumenten så vet du, de är fåniga men de lyckas bra i en fånig värld. Lika barn leka bäst heter det ju.
SvaraRaderaNedan har inget med dokumenten att göra bara datorns roliga infall. Maskinen är den som för mest dialog idag kanske är man en maskin bara då lika leka bäst.
Spiderpop?
http://www.youtube.com/user/bububundax
Och offret (maten) för underhållningens skull :-)
http://www.myvidster.com/video/1201484/Elfoi
Och vissa språk manglare bland oss är i fårakläder liksom det står klart. Vi har varit lurade länge vissa har ju fattat det innan liksom.
Som sagt - ingen i detta illusoriska Spel kan existera utan den andra motkraften. De är ETT och samma. Vare sig det är maktgubbar med tillhörande kvinnlig utlösningsmekanism i den själsliga isbunkern eller våldsamma ynglingar eller rånade offer eller bankirer och skuldtyngda slavar eller som sagt sjukhus och slavar/sjuka eller vad katten som helst - ingen utan den andre. Inga konspirationsteorier eller verkligheter utan mänskliga inre konspiratoriska teorier/röster. Det hela är otroligt perfekt - en i varje liten cell eller atom utmejslad och perfekt passande upplevelse händelse känsla etc. Skaparen har bara satt ner en färgrik vibrerande av Liv-stämpel i form av olika energier - allt klappat och klart. Allt har egentligen redan hänt - vi är bara lite sena i vårt medvetande.
SvaraRaderaVad är motkraften till fantasier, när allt har sin verklighet.
SvaraRadera(vet inte)
Ursäkta (i fall ni missat detta) ,men detta är så kul, jag tror ni förstår varför. Det sabbar ju evolution teorierna i kanterna lite. Richard Dawkinson sa ju att det är väldigt tråkigt om de upptäcker DNA i rymden typ :nes)
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?v=1g7AKVZ3HC4
(home builders)
Stefan > DNA: Hileriöst som det skulle hetat på svengelska ;-)
SvaraRaderaOrdningsmakt: Ja, det ser ju helt hejdlöst ut om man tittar på det från den rent fysiska utgångspunkten. Jag har emellertid fått för mig att det vibrerar på andra sidan i ganska rejäl grad. Och jag har flertalet gånger observerat vad viljan åstadkommer. Viljan. Intentionen. Vägran inför rädsla och inför vanmakt. Nog fan fungerar det. Det krävs bara att "de" kommer tillräckligt nära. Och de gör de ju så småningom om de fortsätter sin expansion. I det absurdaste av scenarier har vi var och en vår egen "övervakare" (fysiskt alltså; i annan mening har vi det nog i ganska hög grad redan). Men vid "one-on-one" uppstår relationer. Och då händer det grejor. Därför kan de inte riktigt växa hur långt som helst utan att det möter ett naturligt stopp.
U2: Det var märkligt, reagerade vid tiden på scenkonstruktionen. Sannolikt för att ingjuta fobier inför framtiden. Men ej helt säkert. [U2 need to be afraid ;-]
Fårakläder: Definitivt. Den omsorgsfullt skapade sociala oron som sägs sprida sig i Europa har säkert sitt ursprung ur mången arg bloggare. Därför mycket skeptisk till de som väljer att uttrycka sig tvärsäkert. Men det är jag det.
Dokumenten: Jag har funnit att detaljerna skymmer sikten ett tag nu. Kör på intuition huvudsakligen och sådant jag samlat under åren. Men tiden för detaljer kommer vad det lider...
Gunillasolara > Jo, visst är det väl så. Selion har en del intressanta uppslag kring att allt faktiskt är något vi konstuerat själva. Hela verkligheten så att säga. Tumlar hans begreppsvärld lite lätt och tycker att det finns en del härliga poänger.
Hur många gånger har man inte varit igenom en oöverstiglighet efter vilken man skrattat gott. Kanske till och med fungerat över hur det lite lätt absurda scenariot skapats för att just jag skulle få gå igenom det. Verkar nästan som om det var någon jag kände som skapade scenariot. Kanske jag själv ;-)