God jul

God jul alla bloggläsare! Nåja, så där vanvettigt många är ni inte, men likväl. Det har varit riktigt kul att skriva i år. Roligare än någonsin. Och detta experiment med att skriva utan att kalla sig för något annat än sig själv är ju faktiskt riktigt givande. Inga planer på att sluta. Inte ens om besökarantalet går mot noll. Gör det ju för min egen skull. Om än något mindre frekvent de senaste dagarna.

Men det varierar. Precis som allt annat. Det enda som inte är föränderligt är föränderligheten. Kan det tyckas. Kan också vara så att alltihop är cykliskt cykliskt. Betydligt mer troligt, faktiskt. Då kallar vi det slump, kaos, oregelbundenhet eftersom vi ju inte ser mönstren. Och eftersom vi inte orkar vara ödmjuka nog att erkänna att vi inte ser dem.

Men de finns. Helt säkert. Och förr eller senare bultas vi till ödmjukhet inför dess existens. Svårare än så är det inte. Jag minns inte var jag läste det men det är mitt favoritcitat beträffande mänskligheten: ”Vi förvandlas gradvis till karikatyrer av oss själva så att vi ska se oss själva”. Genom att se vad vi inte är, så att säga.

Så det är vad som händer i världen. Var och en har att vakna upp till det faktum att var och en bestämmer över sin egen värld. Inte pengar, makt, oförrätter, barndomsuppelvelser, karriär, samhället, andra människor, rotmos eller rabarber – bara man själv. Jag inser att jag njutit och njuter många privilegier i form av händelser och erfarenheter som lett fram dit.

Den jag jobbar på mest för tillfället är den kring huruvida jag aktivt ska försöka väcka andra och i så fall på vad sätt. Jag är emellertid inte helt säker på hur det förhåller sig med dessa saker – vad man bör och inte bör – och tänker därför avvakta en stund till.

God jul, som sagt!
/E.