Tankar och fantasier
Det var svårt att somna om den här morgonen. Tankarna var många och intensiva och jag lyckades till och med dra mig till minnes en dröm. Inte så långsökt som vanligt utan med rötterna i den gångna dagens tema. Ett tema som visade sig vara kreativitet och öppna dörrar.
Jag stod på tredje våningen. Som brukligt är. Där härskade innovationen. En trappa ner huserade produktion och på bottenvåningen hade administrationen slagit rot. På skylten i entrén fanns så väl själva buktens stämpel som uppdragsgivarna klistrade på den vita väggen. Trädet belystes underifrån men också från fasaden.
Tiden vet ju redan vad det ska bli av det här och jag upptäcker tjusningen i att helt enkelt sluta förekomma den. Inte för att det är särskilt lätt att låta bli - tvärtom. Klart och tydligt är att det är avsett att inträffa och jag kan inte annat än att låta det ske. Då jag trycker på och söker tankemässigt se in i det oskedda skapar jag förväntningar som ställer till det. Förväntningar som mer begränsar än möjliggör. Eftersom jag – om jag har dem – låter min fantasi sätta gränserna. Och det är att vingklippa universum i detta fall.
Så guppade tankarna vidare. De handlade om tankar. Försökte hitta meningen med ordet tanke/thougt/denken. Jag brukar finna meningen i orden om jag försöker men kunde inte. Klurade på om det är så att orden för tankar uppkommit när vi som européer beslutade att vända andligheten ryggen och leva i nedtonad rationalitet istället. Den så kallade renässansen.
Vad är skillnaden på tanke och fantasi – egentligen?
Vi skapar ju med bägge. Fantiserar gör vi på fritiden och tänker gör vi på jobbet – eller? Där någonstans tröttnade jag på att tänka på tankar, kapitulerade inför min vakenhet och beslutade att inleda en dag som nog kan komma att bli ganska självgående.
Jag stod på tredje våningen. Som brukligt är. Där härskade innovationen. En trappa ner huserade produktion och på bottenvåningen hade administrationen slagit rot. På skylten i entrén fanns så väl själva buktens stämpel som uppdragsgivarna klistrade på den vita väggen. Trädet belystes underifrån men också från fasaden.
Tiden vet ju redan vad det ska bli av det här och jag upptäcker tjusningen i att helt enkelt sluta förekomma den. Inte för att det är särskilt lätt att låta bli - tvärtom. Klart och tydligt är att det är avsett att inträffa och jag kan inte annat än att låta det ske. Då jag trycker på och söker tankemässigt se in i det oskedda skapar jag förväntningar som ställer till det. Förväntningar som mer begränsar än möjliggör. Eftersom jag – om jag har dem – låter min fantasi sätta gränserna. Och det är att vingklippa universum i detta fall.
Så guppade tankarna vidare. De handlade om tankar. Försökte hitta meningen med ordet tanke/thougt/denken. Jag brukar finna meningen i orden om jag försöker men kunde inte. Klurade på om det är så att orden för tankar uppkommit när vi som européer beslutade att vända andligheten ryggen och leva i nedtonad rationalitet istället. Den så kallade renässansen.
Vad är skillnaden på tanke och fantasi – egentligen?
Vi skapar ju med bägge. Fantiserar gör vi på fritiden och tänker gör vi på jobbet – eller? Där någonstans tröttnade jag på att tänka på tankar, kapitulerade inför min vakenhet och beslutade att inleda en dag som nog kan komma att bli ganska självgående.
Tanken är att den byggs ut av fantasin. Jag tror fantasin sträcker sig utanför nuet för upplevelse genom tid och rum nuet existerar bara nu och där är tankarna fantasin har inga gränser i tiden utan jaget är ur tid och rum vilket händer när vi sover eller är i annan form bort kopplad från nuet.
SvaraRaderaNuet är alltid en begränsning av tiden förmodligen en storleks ordning där avståndet gör det relativt alltså hastigheten vilket jag tror är redan beskrivet och är nog rätt fast jag tror man bortsett att det finns en stående tid i nuet eftersom jaget bara upplever sig själv och inte andra jag så att säga men i urkoppling kan nog det vara så att det går se genom andras jag, i nuet är allt som är komponerat i samma rörelse och har en storleks ordning som är grund för vad som gäller eller är i nuet. Det är svårt att förklara jag försökte igår för frun att bevisa att jaget är upplevt posterior till verkligheten alltså när jag pratar själv är det konstruerat innan jag själv upplever det. Det finns minst två tids linjer en i expansion och eller pulserande altså att det vibrerar fram och till baks i olika dimensioner, belägg för det är att det finns mönster, sen finns det som bises alltså nuet har en tids linje där allt är i samma våg liksom samma tid och därför upplevs. Det är detta jag inte vågar konstruera en maskin för för jag tror att saker kan tas ur verkligheten alltså fantasier har inga gränser. (dont worry jag ska inte) jag kan bara inte låta bli att tänka, och som sagt förr bitarna faller nästan alltid på plats efter sömn inte före för i nuet är jag inte i verkligheten enligt beskrivningen vilken inte är en sådan för en korrekt beskrivning måste jag lägga ut saker på golvet för att förklara det hela. Det lustiga är att när jag försöker det så ändrar sig sinnet och leder mig på avvägar (allvarligt det är i gränslandet av demoner där)
Jag har visat frun men hon har ju upplevt detta i nuet att allt är-----vilket jag sagt förut.
Jag komm på igår att man kan använda papper utan penna eller krita för att förklara saker det var koolt bara skrynkla ihop dem och babla. Men hur som i nuet är allt utslätat så det var inget direkt mot din person vilket det kan ju lätt tas för jag skulle nog det för jag är känslig. Föråt mig ifall det vart så. Meningen med två olika (klart de är olika annars är det ett papper) är att dess skrynkor ska ta ut varandra alltså släta av varandra och det som är över är det nya (barn)
Jag måste tillägga en sak om jaget. När jag går till kritan om mitt jag så är det bara något som upplever tingens ordning och när jag inte är i tankarna så vet jag ingen ting jag vet bara när jag är inne i en konstruktion då blir jag konstruktionen och dess vetande så det normala tillståndet för mig är att vara en tomboll.
SvaraRaderaI ärlighetens namn då. Och eftersom jag är mest lat eller bekväm så brukar jag sällan ses som klok :-) Och därför tror jag jag är lite outsider för jag är helt enkelt för ärlig om mig själv för jag vill leva i sanning för att kunna förstå när jag väl sätter igång, men nu som vanligt tar jag semester från mitt tänkande byggt på fantasier bortom eller så som jag ser det fantasier är mer verkliga en tankar eller närmare i avstånd till verkligheten. Nuet tänk det som ett rep när det svänger så är det stora vågor och små i ändarna så på så sätt för att se ändarna förstorar vi dem fast de är krympta istället för expanderade (ok det där var bara en minut tanke som ej kanske stämmer så bra jag vet inte mäste sova på det för att se vidare. Säkert bubblar nya ting nu bara för jag börja rota ur och tanken blir mer och mer och jag har svårt att sluta närjag väl börjat så därför slutar jag nu och går ur korslandet och blir tomm och öppen i sinnet för att bara uppleva tills tankarna inte kan motstås. Pulserande att tänka eller inte tänka men vara är man en då oavsätt man är tom i bollen eller inte.
I och för sig tror jag det är hälsosamt att vara tom i bollen men det är en paradox ibland är det ju inte det och då är det inte en paradox längre.
(M jag vet inte om du är oförskämd eller rolig bara)
http://www.youtube.com/watch?v=u6HWbs11zdU
SvaraRaderaVet inte om denna kommer i allas låda men puttar upp den i alla fall här för den är rätt så samman fattande på sätt å vis i alla fall för saker "jag?" tänkt speciellt sista meningarna utan sammanhang "human behavior" vilket kanske menas att det har samma proportioner som materia vilket jag bara hört mig själv sagt men tankar är ju inte egna det är något man formar sig till (enligt mig) och kanske andra fast de förklarar det inte rakt ut en men det kommer.
Eller vad säger du M och jo nog faller nog det mesta in även de mest nästan tokiga grejer maskinen visar liksom M går direkt på kärnan i behavior men som sagt förtåelse kan kanske inte bli det samma som känsla kanske har jag fel för man kan ju byta delar och känna de nya som sina liksom. Så vad vet jag jo tombollen är det som känner.
Markören blinkar en bit fram i tiden. Det är där man skriver med tanken / fantasin. När det senare läser vad man skrivit är man i nuet.
SvaraRaderaMan eller jag i vad som lever kan vara nuet. Allt som är i rörelse är liv och det är ljus och utan ljus står det stilla.
Radera(vet inte testar bara)Lsus påverkar ljus på nåt sätt oavsätt avstånd vad jag förstår eller "uppfattar"
Idag är det en otroligt blå himmel.
Förstår/uppfattar är inte känner.
SvaraRaderaVet inte exakt. Men känslan är att känslan finns där ständigt. Att det är den som är anledningen och universum.
SvaraRaderaJapp. Sen om man vet kan man beskriva detta när man "känner" för det :-)
RaderaVilket jag inte "vill" ännu.
Minns du din dröm om symmetrier du inte kunde förklara annat en att det är vackert (absolut där)
Sant. Jo, den är återkommande.
SvaraRadera