Loggik

Jag kan inte komma ihåg vem det var som sa det, men det var någon som gick på en profylaxkurs för många, många år sedan. Denne (eller kanske snarare denna) någon hade fått instruktionen att hantera värkarnas smärta enligt principen att "föreställ dig att varje värk är en knut på ett rep.". Någon mycket frågvis tillika tänkande människa (inte sagespersonen) hade därvid med vill jag minnas tysk accent utbrustit "men hür många knütar är det då på den rep egentlisch"? En rätt befogad fråga.

Hastighet till sjöss mäts som bekant i knop där en knop är en distansminut (~1852 m) per timme. För att mäta hastigheten används idag logiskt nog (tada) en hastighetsmätare. Så var det även tidigare. Men där dagens hastighetsmätare på båtar i huvudsak är en elektronisk historia med en liten impeller nere i drevet så var tidigare metoder för hastighetsmätning besläktade med ingressens försök till mental smärtlindring.

Man hade helt enkelt en lina med ett antal knutar på. Och något att mäta tiden med – en melodi (jo, den mänskliga taktkänslan har ofta hjälpt till vid säkerställandet av tidsmått genom historien) eller ett timglas. Repet var försett med ett antal knutar och när man mätt den förutbestämda tiden och samtidigt räknat hur många knutar som flutit förbi i vattnet så visste man med vilken hastighet fartyget rörde sig.

Det man mätte med kallades en logg - eller så kallas det ju fortfarande – och man skrev ner hastigheten i en loggbok. I loggboken noterade man också kurs, saker som hände ombord och lite annat smått och gott. Det var inte enbart för nöjes skull man förde loggbok utan det var väldigt nödvändigt för den händelse att man skulle färdas över öppet hav med nedsatt förmåga att se stjärnor (moln, alltså) eller om man hamnade under inomskärs dåliga siktförhållanden, t.ex. vid dimma (vilket ju iofs också är moln om man ska vara petig). Med hjälp av loggboken hade man en chans att gå tillbaka och räkna ut var man befann sig på ett förhållandevis bra ungefär och därmed undgå diverse prekära situationer som t.ex. grundstötning.

Det var inte det jag hade tänkt att tala om. Inte heller hade jag tänkt att gå in på det här med förlossningar.

Det var det där med loggboken jag var ute efter. Loggen är själva mätinstrumentet och loggboken var där allt skrevs ner. Men – idag då – när vi pratar om loggar på torra land, då menar vi ju ställen där saker skrivs ner. Jag menar – i loggfilen – där står ju allt jag kan tänkas behöva veta som applikationen gjort. I operativets eventlogg kan jag finna felkällor och här på bloggen (webbloggen för den som inte minns ursprunget) kan man följa någotsånär dagliga observationer lite som i en loggbok till fordom sjöss.

Visst är det lite intressant att själva mätinstrumentet vars data noterades i boken fått ge namn åt det som hade samma karaktäristik som boken? Metoden för mätning har givit namn åt inte bara lagringsmediet utan även en massa orelaterade företeelser som bygger på samma princip. Det är rätt precis som under åttiotalet när folk kallade datorer för "datan". Fastän spritt och fortplantat till mycket större proportioner. Låt oss säg att vi kallade termosar för kaffe istället eftersom det är vad man vanligen lagrar i dem. Då skulle alltså alla saker som användes för att temperaturbeständiga saker också kallas för kaffe.

"Älskling – har du köpt korv till ungarna?"
"Jajamensan – jag har lagt dem i kaffet"
"Tack, du är en klippa!"
Eller
"Vad är det som stinker?"
"Jo, de är var jag som glömde stoppa mögelosten i kaffet igår".
Eller
"Har du all mjölk vi hade i kaffet?"
Eller
"Men – varför har ni socker i kaffet???"

En sak som fanns förr i tiden sägs ha varit pirater. Ni vet sådanadär som Jack Sparrow. Som attackerade fredliga handelsfartyg till sjöss, tog fångar, plundrade, eldade skepp och var allmänt jävliga ungefär på det sätt pedofiler, terrorister och fildelare är idag. Och visst är det väl något av universums verbala symmetri i att dagens pirater liksom gårdagens pirater implicerar restriktioner av människors frihet "för deras egen säkerhet". Att man med dåtidens pirathot som fond lyckades införa ett övervakningssystem för den sjöburna förmodat annars rätt fria tillvaron.

Ännu mer distinkt blir det när man tittar på hur dagens pirater "ska stävjas". Med loggfilernas hjälp, no less. Historien slår knut (eller var det knop) på sig själv, minsann!

Tror inte sjöpirater var ett dugg mer skadliga än dagens pirater, faktiskt. Statsplanerad civil olydnad för kontroll av massans rörelser har alltid varit en våt dröm för små rädda själar i makthavarens skrud.

Men nu kom jag från ämnet. Så jag lämnar det istället.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gul bil!

Handdisinfektion

Strandsurfarens insikter