Skrov
Till att stanna på ytan.
Till att undslippa djupet.
Stormarna härjar på ytan - inte på botten.
En båt är ett skrov fullt med luft.
Det är så jag håller mig flytande.
Jag sjunker.
Gul bil!
Visst blir de gula bilarna fler när man väl börjat? Om det beror på att de faktiskt blir fler, att de dras till ens vistelseort, eller att man helt enkelt bara ser dem till skillnad från tidigare är egentligen egalt. För subjektet händer det likväl och frågan är om det inte är den allra verkligaste iakttagelsenav dem alla. För om vi inte tillåter oss att kalla min egen observation av min verklighet för verklig då har vi inget annat val än att kapitulera inför att det inte finns någon endaste verklighet värd namnet. OK, ok. Den ser man inte så ofta...
Detta talade vi om på Tulegatan, för förtiofem minuter sedan. Huruvida det var så att man till varje pris skulle trampa vatten bara för att hålla huvudet över ytan, eller om man kunde tillåta sig själv att sjunka, om inte annat så, för att kontrollera djupet.
SvaraRaderaLitar du på att någon kommer med luft till dig? Finns det någon som du har det förtroendet till?
Ja, jag vet att Hon har syre till mig om jag behöver det. Dessutom är själva vattnet syrerikt och jag är en fisk när jag väl givit mig hän på djupet.
SvaraRadera