Öppet

Saknaden har lämnat oss i saknad. Vemodet och den latent känslan av dålighet, skuld och
skam åkte med samma buss.

Anfåddheten får ingen luft längre.

Den blå lågan brinner vid atmosfärstryck.

Som den aldrig gjort förut.

Som den är menad att brinna.

Euforin och flykten har satt sig ner vid samma bord, skrattar, spelar patiens och äter
kladdkaka tillsammans innanför fönstret utanför vilket klimatförändringen
dansar med lustfylld övertygelse. De har mycket att ta igen.

Duken är rutig och det finns en halväten kryddost på bordet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gul bil!

Handdisinfektion

Strandsurfarens insikter