Visitkortstitel...

Dags att ta tag i flytten ur bolaget där jag varit folkbokförd en god stund. Kliva ur mailsystem, kalender och sådär. Det har visat sig häpnadsväckande svårt att ta detta, slutliga, steg. Diverse undermedvetna spärrar gör att det alltid kommer något mellan. Det är så jag kan se att det är laddat.

Vilken är den nya huvudsakliga e-postadressen? Vilken av de mängder med domäner jag köpt genom åren, var och en med sitt eget budskap och sin egen inriktning är det jag ska fokusera på?  Vilken av dem är mest "jag"? Vem är jag, som yrkesmänniska - egentligen?

Jag blir kallad entreprenör i många sammanhang, på ont och gott. Ibland är det som beröm för saker man tycker jag åstadkommit och ibland som skällsord eftersom jag saknar vetenskaplig bakgrund. Bägge har måhända rätt men när jag hör ordet entreprenör tänker jag först och främst på någon som kör grävmaskin. Jag är inget vidare på att köra grävmaskin, har provat.

Nästa association är till en person som är duktig på att driva upp ett företag ur en idé eller ett koncept. Jag har träffat många sådana duktiga entreprenörer genom mitt nyfikna yrkesliv. Jag känner igen dem och beundrar dem för sitt fokus, sitt driv, sitt sätt att krossa på genom motgångar och att få människor att prestera. Gemensamt för alla sådana entreprenörer jag träffat är att de a) inte har någon grävmaskin och b) att de är jätteduktiga på att tjäna pengar. Det sistnämnda uppnås nästan alltid genom att hålla ett fåtal mått under noggrann uppsikt och att vara snabb att klippa bort sådant från organismen som inte är fokus. Därför blir denna typ av entreprenörer inte sällan väldigt duktiga på att tjäna pengar. Och en stor del av dem jag träffat har också varit väldigt ekonomiskt drivna.

Det är ju inte alls jag. Jag har inget emot pengar men ekonomiskt driven har jag aldrig varit. Plus att jag inte är något vidare på att klippa bort stickspåren från den buske av kreativitet som växer fram. Tvärtom, jag älskar att se vart saker tar vägen, hur de utvecklas och om de kan ge upphov till något samband därframme i en eventuell framtid. Knappast entreprenöriella egenskaper. Med eller utan grävmaskin.

En del av epitetet entreprenör kan kanske kokas ner till företagare. Och företagare, det är jag. Det börjar närma sig 15 företag sedan jag blev myndig varav fem stycken haft substans. Att vara företagare är också ett sådant där mångfacetterat epitet men i sin enklaste form kan det ju knappast betyda något annat än att vara en person som tar sig för med något. Och det man tar för sig är ett före-tag. Enkelt. Så företagare, check på den.

Någon gång har jag blivit kallad filosof också, eftersom jag alltid har andra vinklar och uppslag kring det som avhandlas. Jag filosoferar runt det, så att säga - och så kan man hitta andra sätt att ta sig fram än defaultlägets. Det känns som om det ligger närmare en sanningen än entreprenör. Jag kan tvinga mig själv att fokusera som en entreprenör men filosoferandet, det fria associerandet och sambandsbejakandet, det kommer helt naturligt - det får dopaminerna att flöda.

Jag gillar att bygga saker också. Helst sådana som inte redan finns. Om jag t.ex. bygger ut huset så kan jag inte göra det efter en ritning utan jobbar mig bit för bit mot en vision av något jag har. När jag byggt företag så är det så det gått till, jag har bit för bit byggt något med sikte på en mer eller mindre vag vision därframme. De visioner det faktiskt blivit något av med har det gemensamt att visionen också haft en känslomässig förankring. Som om jag verkligen begär att få fullborda. Det håller mig vaken om nätterna, bokstavligt talat. Så visionär tycker jag ska med på listan för det är så jag jobbar. Visionärt.

Exempel på visionärt arbete ("need to install Windows on it").

Visionen är en sak men den där drivkraften som bor i hjärtat och som ibland tar över så pass att jag smockar rätt in i väggen av utmattning, den är ju inte själva visionen. Den är något annat. För när jag går in för något, då gör jag det som regel till minst 100 %. Jag har aldrig lyckats dra någon gräns mellan arbete och privatliv, till exempel. Om något är intressant så är det så oavsett tid på dygnet eller om det passar sig. Så passionerad åker också med på listan.

Sedan har jag ju lite intressen också. Områden som får det att kittla till lite mer än andra. Jag är generellt väldigt nyfiken och tycker om att lära mig saker jag inte redan kan men vissa saker har liksom graviterat mer upplevelser än andra genom yrkeslivet.

1. Teknik. Jag är väldigt intresserad av teknik. Så är det.
2. Människor. Samma här, människor - alltså individer, får mig engagerade.
3. Humor. Kanske är det mer ett personlighetsdrag men humor måste vara med.
4. Språk. Jag älskar att vända och vrida på ord och triggas av språk jag inte förstår.
5. Samband. Att koppla ihop saker, oavsett hur och varför får dopaminerna att flöda.

Då trycker jag på summaknappen. Ut trillar:

"Jag är en passionerat visionär filosofisk företagare verksam inom teknik, humor och språk med fokus på människorna och deras samband."

Låter det sjunka in lite…