Ledarskap på lager

Sitter och funderar över ledarskapet och strukturerna i ett samhälle vi nu alla får möjlighet att skärskåda på ett kanske historiskt sätt. Genom uppväxten och framförallt skolningen betingas vi alla att investera förtroende och bestämmanderätt i samhället och dess institutioner samt dess ledare. Det är vackert, att forma något större än individen, en organism av större kluster individer. Frågan om ledarskap blir emellertid väsentlig just när man lämnar ifrån sig lite av sin suveränitet in i det kollektiva. Och det slog mig att det idag finns tre, separata, väsenskiljda men samtidigt väldigt kompletterande typer av ledarskap som är aktiva i världen.

De härstammar från var sin tidsepok och de läggs lager på lager till en komplex, dynamisk väv. De tre typerna av ledarskap är:

1. Geografisk. Hövdingen. Som representerar lokalsamhället och stammen. Detta är en gammal väl inarbetad social form vilken politiken ibland spelar på att vara ett utslag av. Hövdingen ska representera individerna, ,väga samman deras vilja, intressen och välmåga, lämna visa rekommendationer utifrån lokalsamhällets helikopterperspektiv och fatta kloka beslut som en syntes av de många viljorna. Det slår mig att denna typ av ledarskap, hövdingskapet, har sina rötter i en tid då saker var geografiskt avskilda och ofta med buffertzoner mellan de olika lokalsamhällena. Hövdingen har auktoritet ocf förväntas jobba bottom-up för att förtjäna den fortsatt. Hövdingen arbetar på lokalsamhällets uppdrag för att se till att helheten fungerar och mår bra. Fysiska saker som mat, skydd mot yttre fysiska hot, vatten och husrum och lokalsamhällets normer är centrala för hövdingskapet.

2. Ekonomisk. Chefen. Som representerar den ekonomiska kraften genom samhällen och organisationer. Chefen talar om vad individerna ska göra med direktiv från en högre makt, genom industrialiseringen i tilltagande grad ekonomisk sådan. Chefens autoritet är hierarkiskt betingad och förväntas stråla ner på subjekten vars egen vilja i sammanhanget gjorts relevant. Chefen är Guds representant på jorden så att säga och hans ord är lag. Hans uppgift gentemot den högre makten är att få subjekten, individerna i vertikalerna att prestera och lämna ett överskott uppåt i hierarkin. Det ekonomiska ledarskapet vässar konkurrensen och skapar stuprör som inte pratar med varandra i världen. Ekonomisk avkastning, individernas produktionsförmåga, det överordnades förtroende och arbetsmoral är centrala i chefskapet.

3. Nätverkande. Den elektriska ledaren som precis som en ledare inom ellära och elektronik förmedlar impulser med så liten resistans som möjligt. Ovanpå de geografiska och hierarkiskt ekonomiska strukturerna finns en nivå som skapats genom att individerna har förtroende för varandra. I denna nätverksstruktur som är väldigt en hjärna eller internet med massvis av noder och dynamiska kopplingar är ledaren den som förmedlar signalerna så att individerna kan göra vettiga beslut. Ledaren i nätverket är inte makthavare i en hierarkisk struktur, förvaltare av någon ekonomisk makt eller utsedd av en geografisk yta som dess beskyddare. Ledaren i nätverket är den som för tillfället har möjlighet att koppla ihop saker som annars inte hade blivit ihopkopplade och därmed ge möjlighet för nya saker att uppstå. Idéer, lågt motstånd, visioner och associationsförmåga är viktiga centrala i den elektriska ledarens förmåga.

Jag menar inte att någon av dessa är mer eller mindre viktig, mer eller mindre korrekt eller mer eller mindre nödvändig. Vad jag tror jag försöker säga är att dessa tre lager samverkar genom individens suveränitet och vävs samman till det samhälle vi ser.