Små, små

Små, små människor. Rädda som fan. Och därför oförmögna att se utanför den låda de bestämt sig för att ligga och trycka i. Förhindrade att interagera med världen. Skiter på sig vid blotta tanken. Väljer att begränsa sin omgivning istället. Försöker göra stora människor små. Så oerhört fegt. Och bedrövligt när de lyckas. Själv är jag efter alldeles för många år färdig med de små, små människorna. Men jag lider av att se de som inte är det. Det gör dem mindre.

Jag vet att de inte valt att vara små, små. Man är vad man är. Men se när små, små människor försöker begränsa andra ner till sin egen hämmade nivå blir jag alldeles stel av ilska. Det hade varit enklare att slippa se det och bara bli ilsken på den som begränsats.