Treenigheten

Vi brukar lite inneboende stigmatiskt tala om arv eller miljö. Vilket är det som präglar människan? Ungefär så urbota dumt uttrycks frågan faktiskt inte särskilt sällan. Som om en fråga alltid bara hade ett svar. Och enligt min ringa mening dessutom utelämnandes den verkligt betydande variabeln ur ekvationen. Den om själen. Själar som sannolikt finns ingjutna i våra livliga fundament i cykel efter cykel. Själar som formar den mänskliga manifestationen mer än något annat. Vad formar människan – arv, miljö eller själen? Eller är det så att meningen är för arv och miljö att forma själen snarare än tvärtom?

Kommentarer

  1. "meningen är för arv och miljö att forma själen snarare än tvärtom?"
    ja säger jag genom erfarenhet av detta tillstånd då jaget bara existerar och bara upplever betraktelsen av saker och ting utan mening. Fast detta är inte det samma som att gå vidare helt olika saker (för där har jag ju också varit) vet man så vet man ju liksom.

    SvaraRadera
  2. Fast jag kan inte säga att själen formas själen bara är och utan kroppen och tanken är den bara jaget och det är nog lika känsla för alla vad det är.

    SvaraRadera
  3. Om man vederbörligen avlägsnar tidsbegreppet från den gemensamma dimensionsbelägenheten så kan man ju fråga sig huruvida inlärning är möjlig eftersom vår syn på inlärning är att den sker över tid. Formandet/utbildandet av själen genom förutsättningar/erfarenheter i ett liv kanske snarare ur den överliggande kontexten utgör en position i en statisk bild av helheten vilken i sin tur kan vara en tidsenhet i en annan.

    SvaraRadera
  4. Formandet/utbildandet är nog gällande materia, minne är bara formation av materia, fotoner är inte materia de kan bära materia vilket jag förmodar de gör när vi betraktar dem och vi jaget "själarna" är lika fotonerna fast vi är inte dem, så länge man tror att man är själsligt fotoner så är man bunden till materia och inte den så kallade riktiga oändligheten.
    Alltså jaget i en groda eller mygga är det samma som oss då och en mygga går inte utbilda till vad som helst det går inte fylla själen (själen kan bara fylla något och den är styrd endast av vilja ,enligt mig då förstås :-), själen är något bortom materia.
    Jag tror det enda som vi tänker olika här är att själen är inte formbar den är begränsnings bar likt då ljus och den har vilja när den är i ett komplex som ekaroytiska celler till exempel ,vilka inte går att återupprätta utan alltet (de försöker men misslyckas, därför finns idag ett mini kromoson som är artificiellt)alltså den är för att framtida meducinen ska fungera ,vi blir mer och mer robotar utan egen vilja (tyvärr fattar dessa inte att det är så det är och därför mal de på i fel spår) alltså de som gör oss till robotar utan att förstå detta.
    Okej detta var nog konstigt värre för många och visst förstår jag väl det. Om jag aldrig varit i detta jaget tillstånd då bara jaget existera utan vilja så skulle jag nog aldrig fatta detta jag själv skrivit och för mig är det rätt så svårt att få andra att förstå vad jag säger men det kanske just är en mening för att vi inte ska vara som robotar kanske inte vet jag bara spekulation i det andra. HAARP sakerna funkar lite i detta med statisk information kvadraterna som dyker upp efter cirklarna om man kollar radar bilder på moln och så och jag tror det är 3dje dimensionen till andra och tillbaks till tredje i ny tid som gör det hela (katastrofer liksom då) och mest galet av allt är att jag tror det är framtiden som angriper oss och inte aliens början och slutet har kortare avstånd nu och om man inte begränsar förståelsen som är av avstånd så skulle vi veta mer om inte slutet på framtiden begränsade detta förstånd aka avstånd för just oss och inte framtiden i sig då...

    SvaraRadera
  5. Om man fotar landskaps bilder med en hyfsad kamera eller månen så har jag upptäckt att det inte bara jag som har problem med detta pga. saker i luften, vissa tror inte detta bara är metaller aka kemikalier och tyvärr så får jag väl säga att det är nog lite så att jag har lite samma tankar som dessa om detta som de då. I vissa städer kan man till och från inte se speciellt långt på grund av lysande grovkorning dimma.
    Här har vi också i dalarna denna dimma om man går upp högt på kullarna så är saker inte som förr. Vet inte riktigt hur tyda det, bara att det är inte normalt.

    SvaraRadera
  6. Det var samma sak här tidigare. Nu är det emellertid inte så längre. En CB löser siktproblemet. Samt ger en oväntat god grundstämning från marken. Påtagligen och till vissa besökares häpnad. Det finns de som instinktivt ryggar tillbaka inför värme och öppnenhet. De drar sig för att komma hit nu.

    Vi haft "äkta" himmel här och i närområdet sedan i höstas. Sprejningarna försvinner på några minuter och påverkar inte sikten annat än vid de mest brutala attacker med upp till sex-åtta plan i timmen. Men även då finns lösningar.

    Falnar avsikten falnar reningsprocessen. Den drivs av vilja och får inte glömmas bort. Men den är ruskigt effektiv. Ger solen fritt utrymme att överföra sitt budskap.

    SvaraRadera
  7. Tänkte, om man ser själen som något som mera belyser något. Jaget eller själen är för mig något som varken hör till 2 dimensionen eller tredje den är emellan dessa dimensioner. Alla övriga dimensioner kan vara hur så många som behövs för att beskriva alltet ända till de bara då upprepar sig och bildar mönster och detta belyser då bara själen menar jag genom viljan som inte alltid är i jaget och jaget inte alltid är i själen och det kan jag ju aldrig veta om jag inte är i jaget (stora sömnen), me(d)vetande jaget och själen tripp trapp trull liksom.

    SvaraRadera
  8. Viljan är viktig ,när man tänker på det riktigt ordentligt så undrar man i alla fall jag vad är man då om man inte äger sin vilja. Självklart för många och inte för allt för många. Här har det varit lugnt med sprej men just nu är det en linje som täcker upp allt under dagens förlopp, jag tränar på att fota fåglar för de rör sig ju liksom och det är bra träning ungefär som skjuta i vilda västern, grejen med det jag ville säga om det är att fåglarna (fiskmåsar) gillar inte att jag fotar dem de har börjat med nästan attacker och det är mot mig trots att det finns andra omkring, jag inbillar mig att det är någon teknik i dessa kameror som stör deras naturliga uppfattning av vågor. Blir ju rätt så fräna bilder när de flyger mot en, tyvärr så hade jag sist fel inställning av ljuset (glömde så allt var grynigt för den saken skull annars fick jag deras blick i attackerna) asså detta med fåglarna e jättekonstigt (för mig), söker förklaring , liksom nått händer. Jag har inte sett "äkta" himmel på hur lång tid som helst nästan glömt hur den ser ut!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gul bil!

Rekursivitet

Handdisinfektion