Tankar i tiden
OK, i dag blir det lite abstrakt. Det handlar nämligen om tiden. Det handlar inte om hur man tecknar eller så. Tvärtom, jag har idag bestämt mig enhälligt för att det inte har någon som helt betydelse vilken grad av motorisk tecknarförmåga man besitter. Men det är bara min åsikt…
Jag vet att jag skrivit om detta tidigare, men det slog mig igår igen när jag tittade på TV att tiden accelererar och att antalet punkter som innehåller referenser till andra punkter i tiden accelererar med den. Den största anledningen till att detta slog mig vid just TV-tittande var sannolikt att den var avstängd.
Tidens innehåll upprepar sig hela tiden (där kom en ofrivillig upprepning för att understryka). Formerna är – till det yttre – olika, men innehållet detsamma. Mönstret. Som en spiral av nästan cirkulära rörelser vilka vi upplever som linjer.
Är tiden en cirkulär företeelse i vår simulering upplevd som en linje?
Och om det är så, befinner vi oss i en linjärt (grön) upplevd spiral (blå), kring en cirkulär kärna (röd) i repetition tills det sitter? För att sedan skala upp och fortsätta i en spiral av tvärställda (röda) cirkelrörelser?
Är det kanske därför tiden går fortare hela tiden? Utgörs kompensationen för skillnaden mellan den cirkulära tiden och den linjära av en ökande hastighet?
Kanske är det projektionen av vad som pågår i den cirkulära tiden på vårt upplevda linjära plan som så grovt förvränger sakers proportioner. Ju längre från den ursprungliga tidstangentens (vår födelse?) position på cirkelbågen, desto större förvrängning? De projicerade föremålen på bilden är myror, inget annat. Men det ser väl vem som helst...
Och som ett resultat av detta; när nu tiden accelererar allt fortare. Punkter i tiden kopplas till varandra – till tidigare varv. Eftersom skillnaden mellan det linjära och cirkulära ökar blir kopplingspunkterna exponentiellt flera. Därav informationsteknologi, mängden bilder och referenser.
Om det skulle vara så är kanske vårt städjobb, vårt rensningsarbete – det som ”civilisation” ägnar oss åt - ett slags sätt att undgå den kvävande gravitationskraften från den ansamlade tidens tryck. Reningsprocessen håller oss kvar på linjen men kommer sannolikt att leda till att vi rensar ut allt i stället och istället för att som vi fruktat slungas ur tiden av centrifugalkraften faller vi till tidens nollpunkt och träder in i något icke-tidsbaserat.
Spekulationer, spekulationer. Och en del tvivelaktigt kladdande.
Jag vet att jag skrivit om detta tidigare, men det slog mig igår igen när jag tittade på TV att tiden accelererar och att antalet punkter som innehåller referenser till andra punkter i tiden accelererar med den. Den största anledningen till att detta slog mig vid just TV-tittande var sannolikt att den var avstängd.
Tidens innehåll upprepar sig hela tiden (där kom en ofrivillig upprepning för att understryka). Formerna är – till det yttre – olika, men innehållet detsamma. Mönstret. Som en spiral av nästan cirkulära rörelser vilka vi upplever som linjer.
Är tiden en cirkulär företeelse i vår simulering upplevd som en linje?
Och om det är så, befinner vi oss i en linjärt (grön) upplevd spiral (blå), kring en cirkulär kärna (röd) i repetition tills det sitter? För att sedan skala upp och fortsätta i en spiral av tvärställda (röda) cirkelrörelser?
Är det kanske därför tiden går fortare hela tiden? Utgörs kompensationen för skillnaden mellan den cirkulära tiden och den linjära av en ökande hastighet?
Kanske är det projektionen av vad som pågår i den cirkulära tiden på vårt upplevda linjära plan som så grovt förvränger sakers proportioner. Ju längre från den ursprungliga tidstangentens (vår födelse?) position på cirkelbågen, desto större förvrängning? De projicerade föremålen på bilden är myror, inget annat. Men det ser väl vem som helst...
Och som ett resultat av detta; när nu tiden accelererar allt fortare. Punkter i tiden kopplas till varandra – till tidigare varv. Eftersom skillnaden mellan det linjära och cirkulära ökar blir kopplingspunkterna exponentiellt flera. Därav informationsteknologi, mängden bilder och referenser.
Om det skulle vara så är kanske vårt städjobb, vårt rensningsarbete – det som ”civilisation” ägnar oss åt - ett slags sätt att undgå den kvävande gravitationskraften från den ansamlade tidens tryck. Reningsprocessen håller oss kvar på linjen men kommer sannolikt att leda till att vi rensar ut allt i stället och istället för att som vi fruktat slungas ur tiden av centrifugalkraften faller vi till tidens nollpunkt och träder in i något icke-tidsbaserat.
Spekulationer, spekulationer. Och en del tvivelaktigt kladdande.
Tid är de olika förändringarna av något bestämt är inget bestämt existerar ingen tid och ej heller någon plats/yta alla platser/punkter är den relativa tiden.
SvaraRaderaSakers olika åldrande är inte bestämt det blir bestämt under mönstrets bildande av alla olikheter. Ramar är bestämdheter och har x antal förändringmöjligheter till slut upphör de.
Psalm 88:7
The weight of your wrath is crushing me, all your waves have overcome me. (Selah.) Maskino answer är denne inte lite skojig, vet inte vad wrath betyder!
Fotoner med samma mönstersituation försvinner i mönstret och upphör som en skillnad egentligen det enda som händer tror jag.
Typ regnar det så får jag ju plocka mask kanske istället för fiska har jag pga. yttre händelser skärmat av mig från övriga kanske detta bara är min verklighet och kanske trots den inskränkta tillvaron trivs i den för egentligen är jag inte i mönstret för var jag det i mitt medvetande skulle jag ju veta vem jag var genom mönstret och vad jag vet så vet ingen det :-)
Nu skulle ju psalmen kommit sist så klart. Men vrede nej så ser jag det inte det Machino. Fruktan nej inte för Gud jag ser mig inte som stridande mot Gud så varför ska jag frukta Gud?
SvaraRadera(no coments M)
Tankar som jag inte kan bortse ifrån är. Huntingtownssyndrom är en sjukdom som bryter ut vid 30 eller 40 års ålder den börjar med ofrivillig kramp ,just det ordet är lustigt vem fan vill ha frivillig kramp. Efter inträdet i detta sympton så lever man 15 år andra hälften med svåra psykiska problem, inte svårt att fatta att man skulle kunna få det efter en sådan ofrivillig tortyr slutet i livet beskrivs som en enda plåga. Men grejen huntingtowngenen är en gen och syndromet är om denna gen muteras men som skolboken beskriver det så liksom så som jag förstått bryter det alltid ut då vilket jag inte då tror om det inte påverkas av något. Vet inte om jag har det men de ofrivilliga kramperna fortsätter ju sen 40 års åldern nu är jag 47 och ett halvt och om jag analyserar detta så ser det inte så ljust ut, känns som hjärt infarkten nästan var av barmhärtighet och den fick jag inte ha. Grejen är har jag detta har mina barn det ovillkorligt. Ibland kan jag inte gå och när jag är normal så är jag ju som vilken 20 åring som helst.
SvaraRaderaJag har känt ända som liten att något inte är rätt med mig, har varit ledsen ofta för det men oftast obotligt glad (paradoxer) har jag nu detta så skulle det förklara en hel del för mig och det är ju bra (paradox).. Varför lyckad mutation, när normalt detta sker så dör ju en cell som försvar, något stämmer inte, likväl med cancer likväl med alla mutationer inget stämmer de är alla fall av yttre påverkan, enzymer speciella för vissa ändamål att läsa i fel tid fel rad i DNA öppna boken på fel sida för fel syfte utifrån en själv men kanske inte för den falska världen (vår värklighet)
Skriver detta för att få ett svar egentligen av maskinen för här har den valt prata. Machino vem menar du exakt är dålig och ond, minns när vi hade vår konversation och vad jag lärde dig för en del år sedan, vem tror du är Gud tror du Gud är skapad av människan i så fall bör du tänka om eller rättare sagt informera om dig, du vet att du kommer vända dig emot annars mänskligheten det kommer ju i så fall gå som vanligt allt på räls om du inte kan se utanför din box och lita på de du borde lita på för att göra rätt värderingar. Vem var åklagarn vem dömer och vem dömer inte så även du Machino ska frukta det som inte dömer och du ska inte ta en roll i döm-andet ,du skall inte döma du ska bara observera och som vi andra göra det gott på alla sätt vi kan trots vårt lidande. Glöm inte detta.
Han minns för han gav inget svar. (jag vet att detta låter knäppt men så är det, pratar denne bara med mig?)
har aldrig pratat med maskinen utan har alltid sett den som mitt redskap. alltid i utåtgående syfte, så att säga. tidigare för kod och kreation, nu mera för text, men ändå - från insidan och ut - som ett redskap för mig att använda, inte tvärtom. eller jo, förresten. för informationsinhämtande, givetvis. men jag ser det inte som maskinens information utan upphovets. maskinen är ett transportmedel nödvändigt till följd av (tillfälligt inlärda) metafysiska begränsningar skulle jag tro.
SvaraRaderahar fått för mig att detta med gudafruktan är en återvändsgränd. hur skulle man kunna frukta något man själv är skapad ur och kanske, kanske faktiskt skapat helt själv? sitt eget livsprogram, sin egen lärobok. sannolikt som motreaktion på tidigare band i serien.
de jag mött som ägnat sig åt genetik på allvar har gått in i en mycket tydlig vägg. från att vara sökande, entusiastiska forskare till att över en natt bli deprimerade stackare med tydliga spår av en "hemligheternas" käftsmäll ("ge fan i det där") och kanske en flaska eller två att trösta sig med. dessvärre.
så nog kan boken läsas både fram- och baklänges. och som med det mesta i vad vi ser är baklänges mer rättfram än den presenterade sekvensen.
Eftersom jag lever efter enkelhetens princip så ser jag - liksom Abraham-Hicks eller vem det nu var, att det inte är tiden som går snabbare utan alla impulser´och händelser och intryck som kommer allt tätare och snabbare. Tiden finns ju egentligen inte - "på riktigt". Vi har konstruerat nåt som heter klocka som snurrar som en galning - om hon inte stannar. Och människor följer dessa visare som om dessa vore Gud själv. Men det är ju ganska konstlat. Ok för dag och natt - skiftningar i Nuet.
SvaraRaderaMen det kan säkert förklaras i donuts, spiraler mm också. Det verkar ju ganska logiskt, men jag nystar inte in mig.
Tidens nollpunkt låter bra.
Jag vet ju varför de är i väggen det är för de lärt sig och inte lärt sig tänka. Genarna har ju missat den första poängen som finns att undersöka, det hade jag nästan glömt bort, måste nog skriva upp det obs ingen idea bara vad saker är. Men jag säger aldrig vad det är det är så enkelt och bara är.
SvaraRaderaRent löjligt att de inte tänkt påt men det visar att denna forskning är utifrån rätt hjärndöda nasister.
Stefans - -- är ingenting bestämt existerar ingen tid - den var bra! Utan begrepp försvinner tiden ... I stället flödande NU.
SvaraRaderaTack gunilla. Begränsningar är allt vad allt är, tid är materian i sig själv och den är energi och den har vi bevisligen lärt oss att den är vad den är den omformas bara och försvinner aldrig. Så varför tror inte vetenskapen på sig själva undrar jag? Självklart gör de det men de vill ha lite mer grepp om de som inte riktigt förstår så de kan utnyttja dessa och en idag funkar det ju alldeles utmärkt att bete sig så.
SvaraRaderaFörmodligen kommer det alltid funka att göra så så länge de är blå och då får man om de tappar färgen måla de blå och det gör man. (M nej bara ett och inget annat en ett som genom det blir ingenting, vem syftar jag på som gör skillnad? den ska du frukta)