Tromb

Vad fyller den tystnad som tornar upp sig? Är det inte en tromb som snabbt slukar alla de haltande, felkonstruerande och över tiden gångna fenomen som vi en gång kallade orubbliga? Vad som en gång var vår utsida; vår inifrån projicerade verklighet av signalstarkt inlärd oifrågasättbarhet försvinner in i den gigantiska grå pelaren och kvar här på utsidan står vi i den tystnad som breder ut sig.

Beroende på hur man ser saken så kan tromben ha skövlat vår värld eller rensat den på sådant som aldrig hört hemma där. Själv går jag på den senare linjen. Saker som känns fel har inget här att göra. Tystnaden när tromben närmar sig är öronbedövande. När den sveper över våra huvuden testas vår tro och övertygelse till det yttersta. Om vi är rädda at förlora det konstruerade vi tillskansat oss under livet sugs vi med.

Håller vi hårt i våra pengar eller oroar oss för att någon annan ska lägga rabarber på våra högt aktade värdelösheter så försvinner även vi in i trombens pelare; i det inferno av logiskt emulerade känslor som spelet alltid varit. Vi kommer att slåss och kämpa därinne – med tiden allt mindre mot andra utan gentemot oss själva för att så småningom släppa taget och mjukt sänkas ner på en grön äng vid sidan av tromben.

Välkommen ut i tystnaden. Gradvis börjar vi om. Det verkar faktiskt gå riktigt fort nu.



Dagens samlarbild: SBAB använder den statliga insättningsgarantin som säljargument. Stabilt!