Framvällning
Om man ställer sig och gapar in i snöstormen. Skriker åt universum med bestämd röst: "ge mig resurser". Och med resurser avsågs denna januarimåndag personer med maniskt intresse att utveckla system och att utvecklas. Om man gör så kanske inte universum känner för att ge mig dessa så kallade resurser med en gång.
Hur skulle det se ut? Femton stackare som kastas ur ett moln ner över en isig bil. Vi skulle nog bli rätt förvånade allihop. Nej, universum måste ta hänsyn till den illusoriska verkligheten och får faktiskt ta det lite lugnare. Fast egentligen, när man kikar på det i efterhand, går det ju verkligen undan.
Det går faktiskt i exakt rätt hastighet eftersom anledningarna bakom resursönskan måste få tid att möta sin verklighet, även de. Att låta det ta den tid det tar är det snabbaste sättet. Men jag är interiktigtvan vid att det ska gå så inihelvete fort. Faktiskt.
Tack då. Mera tack.
Jag tänkte en liten bit till i går, faktiskt. Fram genom de tre projekten. En liten, liten bit. Funderade över om det smalnar av. Om det kanske är så att två av dem ska skalas ner för att bli så vassa som de kan vara – precis samtidigt som det tredje istället väljer en mer framvällande och expansiv väg. Det tål att tänka lite, lite till på. Och så visar det ju naturligtvis sig.
Det bor en paradox i att det stora projektet helt och hållet handlar om människor, trots att det faktiskt ser ut att till och med använda sig av ett visst mått av finanser. Under det att de andra två i dagsläget inte är lika människoorienterade. Men det är nog snarare så att människorna kommer strax innan det blir åka av och att det först är när man kan se hur de inblandade kan växa genom de förändringar projekten avser som saker börjar hända eftersom alltihop - hela Universum - handlar om att få de själar kommit hit i människornas form att uppleva det de önskar, att lära sig. Att växa.
Människotillväxt™
[Googla ordet och du finner hemskheter om den syndfullt ohämmat reproducerande, resursslösande, koldioxidförgiftande människans framfart över planeten - en framfart som "måste hejdas". Jag menar precis tvärt om. ]
Hur skulle det se ut? Femton stackare som kastas ur ett moln ner över en isig bil. Vi skulle nog bli rätt förvånade allihop. Nej, universum måste ta hänsyn till den illusoriska verkligheten och får faktiskt ta det lite lugnare. Fast egentligen, när man kikar på det i efterhand, går det ju verkligen undan.
Det går faktiskt i exakt rätt hastighet eftersom anledningarna bakom resursönskan måste få tid att möta sin verklighet, även de. Att låta det ta den tid det tar är det snabbaste sättet. Men jag är interiktigtvan vid att det ska gå så inihelvete fort. Faktiskt.
Tack då. Mera tack.
Jag tänkte en liten bit till i går, faktiskt. Fram genom de tre projekten. En liten, liten bit. Funderade över om det smalnar av. Om det kanske är så att två av dem ska skalas ner för att bli så vassa som de kan vara – precis samtidigt som det tredje istället väljer en mer framvällande och expansiv väg. Det tål att tänka lite, lite till på. Och så visar det ju naturligtvis sig.
Det bor en paradox i att det stora projektet helt och hållet handlar om människor, trots att det faktiskt ser ut att till och med använda sig av ett visst mått av finanser. Under det att de andra två i dagsläget inte är lika människoorienterade. Men det är nog snarare så att människorna kommer strax innan det blir åka av och att det först är när man kan se hur de inblandade kan växa genom de förändringar projekten avser som saker börjar hända eftersom alltihop - hela Universum - handlar om att få de själar kommit hit i människornas form att uppleva det de önskar, att lära sig. Att växa.
Människotillväxt™
[Googla ordet och du finner hemskheter om den syndfullt ohämmat reproducerande, resursslösande, koldioxidförgiftande människans framfart över planeten - en framfart som "måste hejdas". Jag menar precis tvärt om. ]
Ja på samma sätt som de flesta vill se blommorna blomma liksom på våren vill jag ju självklart se människorna blomma. Jag väntar på namnet och en översättning av en figur "ung sådan" om synen att blommor är av reflektion känslan (återkommer med den när den infinner sig)Liksom en sån här grej jag har inga unika tankar.
SvaraRaderaOch genom det så håller jag med dig om TM och ser saker precis tvärs om också. Alltså mänskligheten måste få blomma. Tja allt måste väl få blomma liksom grund till vad är frihet.
Blommorna är ju förstås något innan de är blommor.
Radera