På plats framför tystnaden

Nu är det på plats. Nu rullar tåget. The Scape Bay är – med kaffebryggare, organisationsnummer, konferensbord och ett första antal människor som bevistar dess lokaler ett faktum. En entitet att räkna med.

Vad det sedan specifikt är – ja där har vi en svårare sak att klä i ord. Det är en plats – nej, kanske inte specifikt en plats, men ändå en plats för skapande. Vad för slags skapande? Det skapande som de som kommer dit brinner för.

Det är en smältpunkt. En plats där det skapas värde. Äkta värde. Sådant som är lika tillfredsställande att ge som att ta emot. Det är ju det som är skapandet. Skapandets tjusning.

Allt är skapande när det kommer omkring. Klart att en punkt som denna utstrålar gravitationskraft för sådana som fattat beslutet att låta skapandets kraft komma in i världen genom den.

Allt annat vore faktiskt lite märkligt. Det börjar bli allt klarare hur det hänger ihop. Hur människans kraft att skapa är lika obönhörligt aktiv som grundlurat kapad.

Vad tänker du lägga din skapandekraft på? Tänker du ge dig fan på att skapa något du verkligen drömmer om eller tänker du lägga ditt liv på att skapa vad andra försöker få dig att skapa?

Tänker du låna ut din själsliga suveränitet till att bygga upp och vidmakthålla de strukturer som lever av att utnyttja det mänskliga skapandet? Det kan du i så fall göra både genom att kämpa för eller emot människofientliga instanser.

Spelar ingen roll om du tänker på det för att du inte tycker om det eller för att du är förespråkare. Tänker du på det så skapar du det. Du är personligt ansvarig för alla saker som finns i ditt liv, vare sig du tycker om dem eller inte. Och alldeles oavsett hur långsökt din koppling till vad det nu är kan tyckas vara.

Det är tankarna som räknas. Det är de som bygger vår verklighet. Sådetså.

Så om du till exempel inte vill se mer brottslighet, brist på t.ex. pengar, avlyssning eller ekorrhjulsbaserad tillvaro – då är mitt tips att du inte kämpar emot dessa saker. Det är inte alls att ge upp.

Istället fokuserar du på vad du vill se istället. Brottslighet, pengar, avlyssning och ekorrhjul är icke-företeelser i en sådan värld, inte sant? Att dela med sig, att få tala till punkt och att göra meningsfulla saker – that might be more like it. Eller vad det nu är du önskar. Det är så det funkar, sörru.

Det är också därför The Scape Bay drar till sig så många människor – både i form av uppdragsgivare som deltagare. Människor som brinner för att skapa saker på alla det sätt, för oavsett hur man kommer till TSB så är det skapandet som fört den anlände dit. (Och samtidigt - resolut och tvivellöst, släpper storstaden kraften - dess gravitation faller i småbitar. Äntligen. En fälla försvinner.)

Det blir några intensiva dagar såhär i början. Det finns massor av andra saker jag kan få för mig att jag borde göra men jag låter dem vara. Detta skeende är större. Det är mer synkront och menat än något jag tidigare varit i närheten av som kan anstrykas jobbrelaterat.

Jag har lagt ifrån mig de digitala utvecklingsverktygen nu. Min nya dator har dem inte ens installerade. Nu är det en annan form av utveckling som gäller och hela ledarskapsfrågan är omvänd. Det var den här punkten jag sökte. Tills jag slutade söka den. Då fanns den ju där, logiskt nog.

Det finns nästan hur mycket som helst att skriva precis just nu, men jag låter det vara. Det tar några dagar till. Kanske en vecka. Eller till och med två. Det flyter. Utvecklas. Jag ser hur det kommer att bli tysta veckor, rent skriftligt. Hur jag låter det komma den andra vägen istället och hur det därefter får ansamlas.

Återkommer.