Boken i människans tidsålder

Dela-kunskap-spåret leder vidare och lockar till vidare utforskande. Korsbefruktar och släpper in saker som varit okategoriserade i en arena där de får synas.

Stenbockens tidsålder, krigens och eldens tidsålder övergick kanske vid romarrikets fall i upplysningens, monoteismens och fiskens tidsålder. Kanske kan man också säga kunskapens tidsålder.  Där är vi nu, eller var beroende på tro och övertygelse. Vad som kommer sedan är enligt  vad man om man vill kan kalla astrologin Vattumannens tidsålder - frihetens, människans och uppvaknandets tidsålder.

I krigens och eldens tidsålder är det givetvis viktigt att kunna slåss, i kunskapens tidsålder är kunskapen av samma överlevnadsmässiga vikt och när vi rör oss in i människans tidsålder blir det det jag eller vi vi alla utgör som står i fokus.

Hur bra illustreras inte det av författarrollen i vårt samhälle? Författare har tidigare tjänat pengar på att sälja böcker, baserat på värdet i den kunskap böckerna innehåller. Så icke längre. Författaren tjänar idag sina slantar mer av bieffekter av den personliga hajpen. Det är alltså människan bakom kunskapen som gått och blivit det väsentliga.