Nils Erik Wallman

Universum till Erik: "GE FAN I DET DÄR!" Det var länge sedan jag kände att jag gjorde något riktigt dumt, men idag fick jag smaka sensationen igen. Casper hade bekymmer att lägga sin webcamfed i hörnet av gameplayfilmen och jag har klurat på det en stund. Efter att ha sovit på saken kom jag på hur jag skulle lösa problemet. Jag skulle sno ihop ett litet program. "Det tar en timme", sa jag till Casper. För är det något jag verkligen känner mig hemma i så är det att programmera windowsgrejor, helst i Pascal. Ett helt underbart programmeringsspråk som med årtiondena blivit den perfekta plattformen för windowsutveckling. Dagen till ära valde jag opensourcerörelsens ganska nya spår och installerade FreePascal samt Lazarus för att sno ihop mitt mästerverk. Det tog ungefär en timme - att installera alltså. Programvarorna var bländande, det har visst hänt lite sedan sist... Därefter en timmes komponentjakt och en timmes kodande. Tre gånger den på förhand stipulerade tiden. ...

Det är bara att erkänna - jag är ett vattendjur. Med lite över 27 grader i sjön blir existensen som vattendjur så pass drägligt att existensen på land lämnas en stund och dagar avnjuts i flytande tillstånd. Det var länge sedan men inne i den här människan bor en helgjuten badpojke. Jag är mycket glad att få möta honom igen i form av mig själv. Efter att ha åkt hur många knop som helst i en pytteliten vattenjetbåt med enormt höga testosteronnivåer fortsätter odyssén på den lilla stora sjön. Kapten badpojke och hans besättning angör (ohyggligt snyggt bör påpekas) en mycket liten ö där det bryts arm så att bordet knakar. Jag har alltid känt mig utanför när det handlar om fysisk styrka. Inte så att jag egentligen är direkt svag. Jag orkar ansenligt när det handlar om att snickra, gräva eller på något sätt skapa samt givetvis när det kommer till sex. Däremot när det handlar om lagsport eller kraftmätningar känner jag mig instinktivt svag. Helt klart återgår jag till skolgården igen. Där var...

Häromnatten kom jag i spörsmål kring detta med detta med invandrarproblematiken. Till min egen förvåning gav jag min syn på saken. Jag tyckte det var rätt klokt sagt av mig så jag skriver ner det här också. Först av allt - det är inte det egentliga problemet. Det egentliga problemet är att strukturen i vårt samhälle bygger på att det är farligt om inte folk är upptagna med meningslösa sysslor som inte berikar deras liv. Det är problemet. Invandrarproblematiken är en   för strukturen nödvändig konsekvens av det. Fem varför på det: Varför(1/5)? Alla regimer som inte gör vad de gör för sitt folks bästa har alltid tyckt att den stora massan människor utgör ett hot. Precis som t.ex. Bruce Springsteen när han håller en konsert fast tvärtom. Artisten vet att de är där och skriker av förtjusning, makthavare har i alla tider vetat att om den stora massan skriker så är det absolut inte av förtjusning. Då kommer de och tar dig och det vill man gärna undvika. Så om man kan hålla undersåtarna u...

Att resa i logiken: 1. Ha en logisk anledning till resan. "Hämta en vän på Arlanda". 2. Kolla snabbaste vägen på eniro.se. 3. Koka kaffe och häll i termosmugg. 4. Kissa. 5. Sätt dig i bilen och ankom Arlanda på utsatt tid. Att resa i fluffet: 1. Känn en omutlig lust att sätta dig i bilen. 2. Nyckeln sitter visst i. Kör planlöst. 3. Vilket coolt flygplan, vill se det landa. 4. I den där byggnaden kan man nog hitta både kaffe och toalett. 5. Va! Är du här? Vill du åka med mig hem?

Som VD för ett säljande företag möter jag ofta skolboksmentaliteten kring försäljning. "Det går 100 nej på varje ja". Som utövare av attraktionslagen kan jag inte annat än beklaga. Den inställningen skapar precis den situation mantrat föreskriver. Blir som man tänker – OK. Alltid och konsekvent. Förr eller senare. Det gäller i allra högsta grad försäljning. Så om jag inte har förtroende för mig själv och det jag förespråkar och vill sälja, hur ska då den presumtiva kunden kunna vilja ha det? Omöjligt. Om jag förutsätter att 99 av 100 kundkontakter inte leder någonstans hur alert, framåt och strålande är jag då? Precis. Så jävla dumt. Nu gör vi så här istället. Alla kundkontakter leder till avslut, leverans och faktura. Punkt slut. Förr eller senare. Vi vet det, andas det och lever det. Så blir det också så. Känner man sig låg jobbar man inte med kunder. Och man ser till att reda upp vad det är som får en att känna sig låg innan man går vidare, inte bara spackla över. Sådant s...

Dags att packa ihop en standardverktygslåda för människor som ska jobba som genier. 1. Medvetenhet kring styrkan hos omedvetenhet Problemlösning och skapande blir som bäst om de innehåller ett omedvetet steg: http://www.brainpickings.org/index.php/2013/08/28/the-art-of-thought-graham-wallas-stages/ , se steget Incubation. Om du behöver hjälp att "dra ur sladden" och bli omedveten, be http://soltherese.se .  2. Femsekundersregeln Du har fem sekunder på dig att lura nödbromsen och utvecklas utanför din komfortabla zon. Ta chansen eller fatta det medvetna beslutet att låta det ligga till sig. https://www.youtube.com/watch?v=Lp7E973zozc .  3. Sårbarhetsprincipen Att säga att man inte vet är att vara sårbar. Att vara sårbar är att vara oändligt stark. http://www.ted.com/talks/brene_brown_on_vulnerability   4. Geniet som besökare Prestationsångest? Torka på idéer när det behövs som bäst. Eller "hur ska jag toppa det här?". Geniet är inte du. Geniet är på besök hos dig...

Jag tackar mig själv som ser till att se mig själv allt tydligare genom de situationer jag skapar för mig själv att uppleva. Tack ska du ha. Och stort tack till alla som behagar delta i situationerna. Ni är hela världen för mig. En innovationsprocess, sådär bara. Det blir allt tydligare för mig själv hur jag fungerar. Tackar, tackar. "Logic will get you from A to B. Imagination will take you everywhere.”  Albert Einstein (1879 – 1955) Genom att kombinera de bägge förhållningssätten blir allt inte bara möjligt utan också en möjlig verklighet.

Lika mycket för den högst verkliga magin som för de helt enastående dialogerna. Rekommenderas!

Några gånger har jag verkligen fingrat på avtryckaren att förtydliga min förnamnssituation. Eftersom jag ser det som en snabb och enkel lösning på utmaningar inom området "för omvärlden visat självförtroende". Det kan verka förvirrande och lite vagt när man i vissa situationer inte riktigt vet vad man heter. Och när jag för att ta mig ur någon grop ryter "nu jävlar" lockar den där radikala och ytliga symbolhandlingen. "På varje svårt problem finns en lösning som är snabb enkel och fel" lärde jag av en inbiten cyniker.  Jag är både förvirrande och vag. Det är en del av mig. Att inte veta vad jag heter i olika sammanhang är rätt symtomatiskt med många andra spår i mitt liv. Det är faktiskt ett av de enklaste att hantera. Jag är väldigt sällan tvärsäker på något över huvud taget och förnamnsförvirringen är en manifesation av detta. Det är en del av det faktum att jag mest av allt är en skapande person. Det står var och en fritt att kalla mig vad de vill, likv...

...är det där med att vara sin egen bästa kompis så enkelt som att faktiskt gå att bajsa mitt i ett superintressant samtal. Är man nödig så är man.

Ordvitsfri vecka var att ta i. Det gick ganska exakt tre timmar. Svåger: "Fattar du att vår röda Golf fick plats i hörnet därborta" Erik: "Såklart, det är ju en minigolf". Och så vidare... (Korrigering: En halvtimme efter ordvitsfrilöftet: Hustrun: Visar en bild från ett bröllop hon fotat där hon fångat risgrynen i luften. Erik: De ligger risigt till.)

Allt som finns reflekterar. Kärlek är allt som finns.

På svenska fortfarande . Fort farande. På engelska still . Står där som motsatser till varandra och betyder samma sak. 

Efter att lyssnat till en vis man igår lät jag det bero. Nej, jag är inte ledsen. Nej, jag är inte sur. Nej, jag är inte missnöjd. Nej, jag är inte asocial, taskig, störd eller felaktig. Nej, jag tiger inte för att jag är konflikträdd. Nej, jag sitter inte här och tycker synd om mig själv. Nej, jag tänker inte på saker jag inte borde tänka på. Nej, jag har ingen egen hemlig insida. Inte nu. Jag är ingenting annat än jag.  Jag känner det jag känner, tänker det jag tänker och gör det jag gör. Jag befinner mig i mig själv och accepterar det. I det liv jag lever nu finns ingen i närheten som förväntar sig något annat. Ingen frågar "allt är väl bra!?!" och väntar sig ett ja. Ingen säger "säg något!!!" med indignation. Ingen kräver av mig att jag ska rädda dagen. Ingen utom jag. Men inte idag. Jag har inte hindrat mig från att leva mina gamla mönster.  Men just den här dagen gör jag det.  Jag tvingar mig själv och bit för bit blir det lättare. Andas, bara. En väldigt skön...

Till att stanna på ytan. Till att undslippa djupet. Stormarna härjar på ytan - inte på botten. En båt är ett skrov fullt med luft. Det är så jag håller mig flytande. Jag sjunker.

Njutning. Tankeställare. Reflektion. Dags att säga hej. Att stå en bit bort gör ont i mig. Att omslutas av kyla jag skapar genom att göra mig obegriplig. Genom att gömma mig. Att hålla andra på avstånd innebär att jag själv förblir en bit bort. Mönster. Till för att ses. Till för att brytas. Min egen sanning behöver inte förklaras. Hej, det är jag - jag. Hej, det är jag - Erik . Inga ordvitsar denna vecka.

Smidigt verktyg. Inte så avancerat som det kanske låter, men det är min ödmjuka åsikt. http://fifthwiseman.com/ En promenad i parken, rentav. Det kan ju inte vara så svårt ;)

Detta TED-talk tycker jag ger en nyttig aspekt på detta med att vara geni. Eller, som man skulle kunna uttrycka det – att ha ett geni. Att stå i förbindelse med ett geni. Så lättar pressen lite. Elisabeth Gilbert skrev en bra bok. När hon ville skriva en till blev det lite svårt eftersom hon var rädd att misslyckas. En av många fällor för genier. Så att vara ett geni som vi kallar det idag kanske inte är mer komplicerat än att man är öppen för saker. Att vara perceptiv och att vara intelligent kanske också är samma sak – att man har dörrarna öppna och lyssnar på de signaler som universum, ens eget eller andras högre jag eller vem det nu kan tänkas vara skickar i ens riktning. Kanske har vi som är genier här tryckt på "subscribe" på en eller annan sändlista i en interdimensionell facebookinstans. Därför får vi notifikationer i tid och otid. Vid sidan av alla de uppenbara problemen kring att utge sig för att vara geni och t.ex. jantelagen så finns en del saker som ställer till ...

Först tänkte jag göra det svårt. Full multimedia och laddade bilder. Men så kom jag mig för att prova motsatsen. Så enkelt jag just nu förmår. Vad tycks? 1. Oändlighet Våra hjärnor kan inte förstå oändlighet.  Men vi kan förstå att vi inte kan förstå det. Då kan vi också förstå det oändliga. --- Se tiden som en linje. En oändlig linje som är lite böjd. Zooma ut och det är en cirkel. Zooma ut och cirkeln är en punkt. Byt vinkel och punkten är tvärsnittet av en linje. --- Och så vidare. Och så vidare. I oändlighet. 2. Du och dina tankar Hjärnan är ett synorgan. Världen är dina tankar. Världen är resultatet av dina tankar. --- Du är dina känslor. Dina känslor är alltid verkliga. Du är resultatet av dina känslor. --- Världen är en bubbla runt ditt medvetande. På insidan av bubblan spelas det upp en film. Dina tankar är ljuset som skapar bilden. Du - din själ - är källan till ljuset. Allt i ditt liv handlar om dig.  3. Spela spel Du är i livet. I livet kan du spela oändligt många s...